ÅSIKT

Så ändrade jag på Göran Perssons åsikt

Foto: BJÖRN ELGSTRAND
GLAD Theodor Paues blev Årets lobbyist 2003. Han fick utmärkelsen för sitt arbete med frågan om arbetskraftsinvandring – Göran Persson ändrade åsikt.
DEBATT

Göran Persson har ändrat åsikt om arbetskraftsinvandringen – och det har gått fort. Så sent som förra sommaren var han mycket skeptisk. Men i år anser han att den är ”nödvändig för välfärden”.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Mannen bakom denna åsiktsförändring är Theodor Paues, nyligen utnämnd till Årets lobbyist.

Här förklarar han hur man går till väga för att få statsministern att ändra uppfattning.

I valrörelsen förra sommaren sa statsminister Göran Persson att arbetskraftsinvandring inte var aktuellt förrän om minst sju till tio år. I somras sa han att arbetskraftsinvandring är en av de ”progressiva” frågorna i Europa och en nödvändighet för att vi ska kunna behålla välfärdsstaten.

Under det gångna året har också de politiska partierna satt ner foten. En majoritet i riksdagen anser att det bör vara möjligt att komma till Sverige för att söka arbete och få stanna om man hittar ett.

Svenskt Näringsliv har drivit denna fråga, den är viktig för de svenska företagen. Och vi som arbetat med frågan är delvis ansvariga för de politiska förändringar som skett.

För mig personligen har en av drivkrafterna varit absurditeten och de uppenbara orättvisorna i det befintliga regelverket. Enligt svensk lag i dag är det förbjudet att resa till Sverige för att söka jobb, om man inte är medborgare i EU. Inte ens den som har ett jobb som väntar i Sverige är välkommen. Och om ett företag erbjuder avlönat arbete till en av dessa människor, kan arbetsgivaren hamna i fängelse.

Så har det varit sedan slutet av 60-talet, då Sverige stängde gränserna för arbetskraftsinvandring. Några undantag görs. Bärplockare släpps vanligen in på somrarna. Vissa yrkesarbetare får komma hit på tillfälligt uppehållstillstånd, i max 18 månader. Sen ska de ut.

Samtidigt har både näringslivet och offentlig sektor stora rekryteringsbehov. Det saknas läkare, sjuksköterskor och annan personal i vården. Det saknas lärare i skolan. I näringslivet finns behoven inom de flesta branscher. Kockar, svetsare, bilplåtslagare, vvs-installatörer och många, många fler. Det är människor som behövs. Men de släpps inte in.

Nu kan detta förändras. Det går alltså att påverka. Även Han Som Bestämmer kan ändra åsikt.

Arbetet med arbetskraftsinvandring har sannolikt varit ett av de billigaste projekten i Svenskt Näringsliv. I korthet har vi tagit fram ett förslag till nytt regelverk och sedan träffat många människor och berättat om problemen i dag och vad vi vill. Vi har pratat med alla som är intresserade av frågan – från fackföreningar och folkrörelser till politiker och journalister.

Vi har gjort grundjobbet med telefonerande och promenerande. Vi har inte lagt en krona på reklam.

De här metoderna är öppna för alla som vill påverka i en fråga. Vill man ringa en riksdagsledamot, kan man i allmänhet få mobiltelefonnummer direkt i riksdagens växel. De flesta svarar på mejl, och är intresserade av information.

Öppenheten är viktig, för det går inte att lobba ensam.

En viktig förklaring till de framsteg som skett i frågan är att många olika aktörer engagerat sig, utifrån sina perspektiv. Pensionärernas organisationer PRO och SPF har lyft fram vikten av arbetskraftsinvandring för att vården inte ska lida brist på händer i framtiden. Sida har visat på arbetskraftsinvandringens roll för att skapa bättre villkor i utvecklingsländer.

Lantbrukarnas organisation GRO har poängterat frågans betydelse för en levande landsbygd.

Inte minst har frågan blivit en angelägenhet för kommunpolitiker, varav många socialdemokrater. I många glesbygdskommuner är de demografiska utmaningarna tydliga redan i dag. Andelen äldre ökar och därmed kostnader för vård och omsorg. För att kunna erbjuda god kommunal service behövs fler som arbetar.

Samtidigt är det stötande för många att asylsökande som hittat jobb och gör viktiga insatser tvingas lämna landet vid avslag. I dagarna uppmärksammades till exempel peruanen Roberto Pita som bott i Sverige i nio år och haft fast jobb som lärare, men som nu omhändertagits av polisen och ska avvisas.

En rad kommuner har hört av sig till Ams och till regeringen och bett om lokala undantag från dagens regler för arbetskraftsinvandring. Alla har fått nej.

Sverige är fortfarande stängt. Ams,

Migrationsverket och länsarbetsnämnderna överprövar fortfarande varje fall då en företagare vill anställa en männi-ska från ett land utanför EU. Allt som allt var det bara 403 personer som fick permanent uppehållstillstånd för arbete förra året.

Regeringen har nu chansen att bryta med detta. Opinionen är redo. Politiskt ligger bollen hos arbetslivsminister Hans Karlsson. Han har ännu inte tillsatt den utredning som ska ta fram nytt, generösare regelverk.

I somras sa statsministern att det bråds-kar. Det brådskar inte mindre i dag.

Theodor Paues (Arbetar med kommunikation och strategi i Svenskt Näringsliv. Utsedd till Årets lobbyist för sitt arbete med att ändra opinionen för arbetskraftsinvandring.)

ARTIKELN HANDLAR OM