ÅSIKT

Sverige tar stort ansvar i flyktingfrågan

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Maud Olofsson utmålar svensk flyktingpolitik som ”flyktingrestriktiv” i tisdagens Aftonbladet. Den bilden stämmer inte.

Sverige har tagit och tar ett stort ansvar för de människor som tvingas fly undan krig och förföljelse runt om i världen. Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN:s flyktingkommissarie. Närmare 400 000 människor i behov av skydd samt deras anhöriga har fått en fristad i Sverige under de senaste tjugo åren. Antalet asylsökande som söker sig till vårt land är, sett till befolkningsmängden, betydligt fler än till de flesta andra EU-länder.

Att värna asylrätten innefattar också att ta itu med de problem som vi i dag har. Låt mig nämna några.

Omkring 80 procent av de som söker asyl i Sverige i dag saknar pass och andra identitetshandlingar. Det leder till att den enskilde tvingas vänta allt för länge på besked och det leder också till att det tar lång tid innan ett eventuellt avvisningsbeslut kan verkställas. Väntetiderna förlängs ytterligare genom att vårt system i dag tillåter att en asylsökande kan lämna in ett obegränsat antal nya ansökningar efter ett slutligt avvisningsbeslut. Denna utdragna väntan och ovisshet drabbar i första hand den asylsökande och då framför allt barnen.

Regeringen kommer därför att föreslå åtgärder mot dokumentlösheten och att dagens system med ny ansökan avskaffas.

Maud Olofsson hävdar också att regeringen gömmer undan riksdagens beslut i olika utredningar. Hon borde rimligen vara informerad om att jag arbetar utifrån riksdagens intentioner och att den parlamentariska utredning som nu ser över utlänningslagen tillsattes därför att Lagrådet fann att asylärenden inte kan handläggas i domstol förrän lagen förtydligas. Under tiden som utredningen ser över lagstiftningen pågår en beredning av reformen inom Regeringskansliet. Det är under denna beredning som vi sett att kostnaderna sannolikt kommer att hamna runt en miljard kronor.

Jag är självklart oroad över denna kostnadsutveckling, det borde Maud Olofsson också vara. Istället kallar hon min oro för ”nonchalans” och att jag ”skyller på att det skulle bli för dyrt”. Jag tror att de flesta håller med om att det är det motsatta.

Breda överenskommelser inom asyl- och migrationsområdet har ett självändamål. Det förstärker försvaret mot att främlingsfientliga partier och rörelser får fotfäste i vårt land. Låt oss nu tillsammans arbeta vidare med att förstärka asylrätten och ge landets kommuner det stöd som de behöver för att upprätthålla ett bra mottagande av asylsökande.

Barbro Holmberg (Migrationsminister)

ARTIKELN HANDLAR OM