ÅSIKT

Låt flyktingarna från Irak stanna

Foto: AP
Krigszon Irak är inte säkert för de flyktingar som måste återvända om Migrationsverket tar ett sådant beslut. Det menar Jabar Amin, ledamot av Migrationsverkets styrelse, som kräver att flyktingarna ska få uppehållstillstånd. Här har en bomb exploderat utanför polisstationen i Al-Khadra i nordöstra Bagdad. Fyra personer dödades och 50 skadades.
DEBATT

Ska flyktingarna från Irak få stanna –

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

eller ska de skickas tillbaka?

Inom kort ska Migrationsverkets ledning fatta ett principbeslut. Jabar Amin, ledamot av Migrationsverkets styrelse, kräver att flyktingarna ska få uppehållstillstånd:

– UNHCR:s rekommendation är att asylsökande inte ska skickas tillbaka, skriver han.

Mer än 5 000 irakiska asylsökande väntar i dagarna på att Migrationsverket ska fatta ett vägledande principbeslut om deras framtid – bifall eller avslag till ansökan om asyl. Många av dessa asylsökande har väntat i över två år.

Efter att USA och dess allierade började kriga i Irak i mars i år, blev det nästan omöjligt att återvända. Man behövde inte vara expert för att förstå att kriget med stor sannolikhet skulle medföra instabilitet och bristande säkerhet i landet åtminstone under det närmaste året. Dessutom skulle landet bli ödelagt av kriget.

En framsynt verksledning skulle redan vid krigsutbrottet tagit beslut om att ge de irakiska asylsökande som fanns i Sverige uppehållstillstånd. Detta av flera skäl. Dels för att Irak befann sig i storskaligt krig och säkerligen skulle förbli instabilt och osäkert länge. Dels för att utsikterna för att kunna skicka tillbaka de asylsökande inte var stora.

Istället valde Migrationsverket ett dåligt alternativ. Verket beslöt i slutet av mars att i princip avvakta med att ta beslut i Irakärenden. Den outtalade förhoppningen var att direkt efter kriget kunna skicka tillbaka de irakiska asylsökandena till Irak och därmed bli av med dem.

Konsekvensen blev att över 5 000 irakiska flyktingar som redan hade väntat länge, nu fick leva med ett beslut som i praktiken innebar att vänta obestämd tid på beslut. Detta ”vänta och se-alternativ” innebar ytterligare lidanden och påfrestningar för dessa tusentals asylsökande från Irak.

En sådan hantering är ett ofantligt slöseri med skattebetalarnas pengar. Det är helt enkelt oansvarigt. Enligt Migrationsverket uppgår kostnaden för en inskriven asylsökande till cirka 230 kronor per dag. Att sätta 5 000 asylsökande i karantän i sju månader – vilket Migrationsverkets beslut har inneburit – har belastat samhället med över 250 miljoner kronor extra. Detta borde egentligen leda till disciplinära åtgärder mot de ansvariga.

Alla som har följt med i nyhetsrapporteringen vet att säkerhetsläget i Irak inte är stabilt, att tryggheten är minimal och att förutsättningarna för att med tvång skicka tillbaka asylsökande till Irak inte är så goda. Redan för flera månader sedan deklarerade den amerikanska guvernören i Irak för omvärlden att Irak i dagsläget inte kan ta emot asylsökande som tvingas tillbaka till Irak. I somras var jag en av ledamöterna i en svensk delegation som åkte till Irak. Bland annat träffade vi flera av de tunga namn som nu sitter i det styrande rådet i Irak. Deras samstämmiga och entydiga budskap var att Irak i dagsläget varken vill eller kan ta emot tiotusentals asylsökande irakier som vissa västländer vill tvinga tillbaks till Irak.

Våldet och terrorn i Irak har accelererat under de senaste månaderna. Det ena attentatet avlöser det andra. För att ta ett axplock:

19 augusti: En sprängladdning dödar FN:s Iraksändebud Sergio Vieira de Mello och minst 14 andra.

24 augusti: Explosion 800 meter söder om Imam Ali-moskén i Najaf; två irakier dödas och en skadas. Ytterligare tre personer dödas vid ett mordförsök på stor-ayatollan Sayed Said Tabatabahi Hakim. Människorättsorganisationen Women's Freedom i Irak rapporterar att under fyra månader har fler än 400 irakiska kvinnor kidnappats och våldtagits.

29 augusti: Minst 85 människor dödas och 229 skadas, 100 av dem allvarligt, när en bilbomb exploderar utanför en av de heligaste platserna för världens shiamuslimer.

17 oktober: Forskningsinstitutet Iraq Body Count meddelar att uppemot 10 000 civila irakier dödats under den halvårsgamla USA-ledda ockupationen.

27 oktober: Röda korset i Bagdad utsätts för ett förödande attentat – över 45 dör och 160 såras.

28 oktober: En bomb exploderar utanför en skola i Faluja, dödar minst sex personer och skadar många.

30 oktober: FN och Röda Korset drar tillbaka en del av sin personal från Irak som en följd av bombdåden. Spanien drar tillbaka större delen av sin diplomatiska personal två dagar senare.

Nuvarande migrationsminister Barbro Holmberg deklarerade för tre månader sedan, när hon var generaldirektör för Migrationsverket, att verket kommer att följa UNHCR:s rekommendationer. UNHCR:s rekommendation är att asylsökande inte ska skickas tillbaka till Irak.

Det enda rimliga i nuläget borde därför vara att verkets ledning omedelbart beviljade de irakiska asylsökande som finns i Sverige uppehållstillstånd; och dessutom bad dem om ursäkt för den långa väntetiden som de har tvingats utstå.

Jabar Amin (Ledamot av Migrationsverkets styrelse)