ÅSIKT

Skippa helgdrinken – för ditt barns skull

DEBATT

Håll er nyktra, föräldrar. Det är inte konstigt att unga dricker allt mer, det gör ju vi vuxna. Vill vi vända trenden måste vi börja med oss själva, menar skolsköterskorna Gunilla Johansson och Margaretha Stensson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– De flesta i årskurs ett på gymnasiet dricker vin, öl eller alkoläsk, många berusar sig dessutom varje helg, skriver de.

Foto: FRIDA HEDBERG
TIDIG ALKOHOLDEBUT Många unga tjejer berusar sig för första gången under luciahelgen. Föräldrarna har störst ansvar för sina barns alkoholvanor. För att komma till rätta med ungdomarnas drickande bör föräldrarna ta sitt ansvar och föregå med gott exempel.

Unga flickors alkoholkonsumtion är ytterst oroande. Den utveckling som skett under det senaste decenniet är inget som Sverige kan vara stolt över. Alkoholdebuten har gått ner i åldrarna och flickors alkoholkonsumtion eftersträvar pojkars både i frekvens och mängd.Eftersom flickors kroppar tål alkohol sämre än pojkars löper flickorna större risk att fastna i ett beroende. Framtidens grymma verklighet kan bli ett ökat antal alkoholiserade småbarnsmammor, med allt elände det kommer att föra med sig för deras barn. Den här utvecklingen är dock inte så konstig, den följer samhällsutvecklingen.

Se på oss själva: Vi vuxna dricker allt mer.

När vi kommer hem och tar en drink på fredagseftermiddagen eller öppnar en flaska vin så fort vi kommer hem, vilka signaler ger det? Och hur ska jag kunna tala om för Kalle att det inte är bra att dricka alkohol om jag ofta sitter med ett glas vin i handen eller om jag för att koppla av måste ta en drink?

Undersökningar visar att vardagsdrickandet ökat betydligt och det finns betydligt fler kvinnliga alkoholister i 50-årsåldern i dag än för 10 år sen.

De unga gör som vi gör, men det är väldigt viktigt att man som förälder tidigt börjar sätta gränser. Undersökningar visar att det som mest bidrar till våra ungdomars drickande är den tillåtande attityden. Mest dricker de barn som har föräldrar som själva dricker och som dessutom är tillåtande mot sina barn. Minst dricker de vars föräldrar inte nyttjar alkohol och som sätter gränser för sina barn. De barn vars föräldrar inte använder alkohol, men tillåter att barnen gör det, dricker mer än barn vars föräldrar dricker men inte tillåter barnen att göra det.

I vårt arbete som skolsköterskor på gymnasier i Göteborg och Umeå kan vi konstatera att ungdomar dricker alltför ofta och alltför mycket.

Alla elever i årskurs 1 på gymnasiet erbjuds ett hälsosamtal. Vi pratar med varje elev i enrum i 15–30 minuter om allt som rör elevernas hälsa, skola och fritid. Ett ämne vi alltid tar upp är alkohol. Faktum är att de flesta elever i årskurs 1 på gymnasiet dricker vin, öl eller alkoläsk, många berusar sig dessutom varje helg.

Vi tror inte att föräldrar känner till det här, inte heller att alkoholen är så lätt att få tag i.

På min skola i Göteborg tar vi upp om detta i ämnet Livskunskap, vi delar ut information från Systemet och vi visar på vilka risker det finns med alkohol och narkotika. Vi jobbar också separat med tjejer och alkohol.

I Umeå genomför vi årligen en drogenkät som vi därefter redovisar resultatet av och diskuterar i klasserna. Vissa klasser har Livskunskap och kan där arbeta med frågorna på ett mer ingående sätt.

För att komma tillrätta med problemet krävs det samverkan mellan många instanser i samhället, till exempel polis, ungdomsmottagning, sociala sektorer, vårdcentralen och så vidare. Ett stort problem är bristen på resurser. Allt färre människor ska utföra allt mer arbete i kombination med att våra barn och ungdomar mår psykosocialt allt sämre.

Tyvärr drabbar denna resursbrist i första hand de barn, ungdomar och familjer som har det svårast. Ska vi någonsin kunna vända denna drogliberala trend, måste politiker börja prioritera hälsofrämjande arbete. Det måste tillskjutas mycket mera medel till skolan, en verksamhet som når ALLA barn och ungdomar under hela sin uppväxt. Dessutom borde det i varje kommun finnas resurspersoner, som är inspirationsbärare till skolorna, som peppar, kommer med idéer, sprider kunskaper om drogförebyggande arbete och följer upp.

Skolan är viktig för våra barn och ungdomar, men de som kan – och ska – göra mest vad gäller ungas alkoholvanor är deras föräldrar.

Vi tycker att föräldrar ska kolla barnen när de kommer hem, man ska sitta uppe och vänta, man ska prata med dem, lukta på dom och se hur dom mår. Man ska vara observant och föra samtal med sina barn. ”Har du druckit?” ”Har du råkat på hasch?” ”Har du blivit erbjuden att köpa?" Man kan inte vara blåögd och tro att ens eget barn inte kommer i kontakt med droger och alkohol. För det gör de allra flesta.

Det är givetvis viktigt att man bygger upp en god relation till sina barn, att man kan prata med varandra och lita på varandra. Det är viktigt att du VÅGAR VARA FÖRÄLDER.

När man blir förälder ingår man ett livslångt avtal med sina barn.

Man ska ta hand om dem, särskilt under den mycket känsliga perioden mellan 16 och 20 år. Då ska barnen ta steget ut i livet, lära sig att förhålla sig till vuxenlivet, och därmed även till alkohol och andra droger.

Därför tycker vi att man som vuxen ska gå före med gott exempel och dra ner på sitt eget drickande, och visa att man kan ha roligt och umgås utan att vara påverkad av någon drog.

Få barnen att känna att ”vi är nyktra” och att ”vi väntar på dig när du kommer hem”. Man ska ställa upp och hämta barnen när det är möjligt. Och bjuda dem på en kopp te när de kommer hem.

Gunilla Johansson , Margaretha Stensson , skolsköterskor i Göteborg och Umeå