ÅSIKT

Elbolagen tjänar på strömavbrotten

Foto: PRESSENS BILD
Mångs strömavbrott orsakas av att trädgrenar faller över elledningarna. Elbolagen har bedömt att det kostar för mycket pengar att i förväg röja träd längs leningarna. Strömavbrott är helt enkelt billigare för bolagen.
DEBATT

Vinter igen, och som ett brev på posten kommer strömavbrotten. Kanske är det inte så konstigt – elbolagen tjänar på att inte förebygga strömavbrott.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Tvärtom.

”Med dagens regelverk kan marknaden inte fungerat”, skriver energiforskaren Tomas Kåberger.

Nu har det snöat och blåst och tusentals människor har åter drabbats av strömavbrott. Elbolagen har bedömt att det kostar för mycket pengar att i förväg röja träd längs ledningarna. Strömavbrott är helt enkelt billigare för bolagen.

Den 23 september drabbades miljoner människor i Sverige och Danmark av ett stort avbrott då södra Sverige och Själland förlorade elförsörjningen. Detta var en viktig påminnelse för alla företag och hushåll som vant sig vid att elförsörjningen alltid fungerar. De samhällsekonomiska kostnaderna för detta avbrott var mellan några hundra miljoner och några miljarder kronor.

Redan i vinter riskerar vi ytterligare och allvarligare strömavbrott. Avbrott under kalla vinterdagar är allvarligare än det vi såg i september. Då det är riktigt kallt kan byggnader och infrastruktur frysa sönder. Ett sådant avbrott kan kosta mångfalt mer än avbrottet 23 september.
Med dagens

regelverk kan marknaden inte fungera, värdefull el kommer att slösas bort.

Risken för elavbrott är stor just när det är kallt ute. Det beror på att elbolagen har åtagit sig att till ett konstant pris leverera el till sina kunder i snabbare takt än elen kan produceras. Så gör bolagen därför att de tjänar pengar på att sälja mycket el. Samtidigt räknar de med att slippa bära de ekonomiska konsekvenserna av att man lovat för mycket.

Blir det så kallt att många kunder försöker utnyttja hela sin avtalade rättighet blir det strömavbrott. Men ingen mäter ens vilka kunder som verkligen konsumerat elen när produktionen inte räcker till. Därmed går det inte att veta vilka bolag som misskött sina åtaganden om att producera lika mycket som deras kunder konsumerar.

När de som kontrollerar eltillförselns olika led inte behöver betala för avbrotten kan de heller inte tjäna på att förebygga dem. Därför kommer de bolag som skall sköta distributionen att investera för lite pengar i elledningar och elverk för att förebygga avbrott.

Det betyder att risken för elavbrott är större än den borde vara om de ekonomiska avvägningarna gjordes med riktiga förutsättningar.

När det är som kallast är alltså risken för avbrott som störst och det är då konsekvenserna också blir allvarligast.

Vi som har elvärmda hus är en del av orsaken till detta problem.

Det används för mycket elvärme när det är som kallast och brist på elproduktion. Det beror på att elbolagen har lovat oss el till konstant pris. Innan produktionskapaciteten helt tar slut och systemet kollapsar stiger produktionskostnaden. Kostnaden för att producera extra el när det är kallt kan vara flera kronor per kWh. Men vi behöver inte betala mer är kanske 25 öre till bolagen.

Många av oss skulle kunna elda olja, ved eller pellets i stället och det skulle vara betydligt billigare än att producera den dyraste elen. Hellre än att betala för denna dyraste elproduktion skulle vi kanske välja att sänka inomhustemperaturen några grader i några rum. Men vi får aldrig chansen eftersom vi inte kan få vinsten. I stället kommer våra termostater hjälpa till att driva systemet till strömavbrott för många fler.

Återigen är den viktiga poängen densamma: De bolag som inte uppfyllt vad de lovat slipper betala för konsekvenserna. Kunder som billigt skulle kunnat undvika effektbristen genom att byta värmekälla kan inte tjäna pengar på att göra rätt. De som drabbas av skador till följd av sådana strömavbrott blir utan ersättning. Bolagen som har möjlighet att förebygga avbrotten har därför ingen anledning att förebygga dem, de som kommer att drabbas har ingen möjlighet att förebygga avbrotten. Med dagens regelverk kan marknaden inte fungera, värdefull el kommer att slösas bort.

Det kommer heller inte att byggas tillräckligt med nya elverk. Så länge det är elkunderna och inte elbolagen som betalar strömavbrotten kommer bolagen inte att tjäna på att bygga nytt. Inte ens när nya elverk verkligen är det billigaste sättet att undvika effektbrist kommer bolagen att tjäna pengar på att bygga dem. Det är billigare att drabba kunderna med elavbrott. Det är precis som med röjning kring elledningarna.

Konkurrens och vinstintressen är bra på elmarknaden om lagarna fördelar det ekonomiska ansvaret rätt. Men det är en ekonomisk fara med marknadsromantiker som tror att konkurrens alltid är bra.

De har blundat för svårigheterna med att reglera elmarknaden så att den verkligen kan fungera. Ytterligare några elavbrott och vi riskerar att som politisk konsekvens få en europeisk planekonomi på elområdet som kan få EU:s gemensamma jordbrukspolitik att framstå som relativt effektiv.

Tomas Kåberger (Energiforskare vid Chalmers i Göteborg ledamot av 1995 års energikommission.)