ÅSIKT

Låt Turkiet ta ett steg mot Europa

Foto: ANDREAS BARDELL
EN DEL AV EU? Kommer grönsaksmarknaden i Alanya att få bli en del av den europeiska ekonomiska gemenskapen? Turkiets eventuella medlemskap i EU är ständigt debatterat. I dag skriver bland andra fd EU-kommissionären Anita Gradin på Aftonbladet Debatt att det är dags för Sverige att ge Turkiet sitt helhjärtade stöd.
DEBATT

Turkiet, ett land moget för medlemskap i EU eller ett som måste städa upp på bakgården först? Turkiet har blivit Europas nya sorgebarn men i dag skriver bland andra före detta EU-kommissionären Anita Gradin och EU-parlamentarikern Hadar Cars att det är hög tid att ta Turkiets ansträngningar på allvar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Sverige måste oreserverat ställa upp för att landet redan nästa år får inleda förhandlingarna om medlemskap.

Nu mobiliserar motståndarna till turkiskt medlemskap i EU. Motståndet är särskilt påtagligt i den konservativa-kristdemokratiska partigruppen (EPP) i Europa-parlamentet.

Partiledaren för de tyska kristdemokraterna, Angela Merkel, har föreslagit att EU i stället för medlemskap ska erbjuda Turkiet ett ”privilegierat partnerskap”, det vill säga nästan allt men ingen rösträtt. Det franska regeringspartiet är splittrat. Till andra som vill sätta stopp för turkiskt medlemskap hör den holländske liberale kommissionären Frits Bolkestein.

Prodi-kommissionen har aviserat att den kommer att ta ställning innan dess mandat går ut om en månad. Den kluvna opinionen gör det dock osäkert hur Kommissionen kommer att agera. Även om den ansvarige kommissionären Günter Verheugen har gett positiva signaler finns det ännu en risk att man i sin strävan att nå en kompromiss kommer att föreslå en uppskjuten förhandlingsstart. En annan risk är att Rådet senare under året sätter käppar i hjulet.

Det vore olyckligt. Det är nu hög tid att Turkiets mångåriga ansträngningar att accepteras som en europeisk nation möter gensvar. Att förhandlingarna med all säkerhet kommer att ta lång tid gör det inte mindre angeläget att de kommer i gång så snart som möjligt.

Bland motståndarna till Turkiets medlemskap dominerar tre argument. Ett är det religiösa. Många seklers oro för ”turken” manas fram ur skuggorna.

Att ett muslimskt land skulle ta plats bland oss andra européer uppfattas som opassande.

Men att på det viset definiera ut Turkiet ur Europa är både ohistoriskt och orimligt. Muslimer har under århundraden påverkat Europas utveckling, i Spanien likaväl som på Balkan. Att det antika grekiska kulturarvet överförts beror i stor utsträckning på medeltidens muslimska lärdomstradition. I dag lever uppskattningsvis 15 miljoner muslimer inom EU:s gränser.

Det andra argumentet handlar om bristande respekt för mänskliga rättigheter. Här finns det utan tvivel ett tungt arv som ännu inte är helt övervunnet, trots stora ansträngningar under senare år.

Varje land som vill komma med i EU måste uppfylla högt ställda krav på tolerans, rättsskydd och rättssäkerhet. Under förhandlingarna måste Turkiet klart visa att det gjorts avgörande framsteg på det området. Vi måste övertygas om att det tagits och tas resoluta tag mot korruption och minoritetsförtryck. Tortyr kan aldrig accepteras. Viktigt för oss är att många företrädare för kurdiska och andra minoriteter inom Turkiet välkomnar idén om en anslutning till EU.

Det tredje argumentet, som inte framförs så ofta öppet men uppenbarligen har stor utbredning, är det ekonomiska. På många håll är man övertygad om att ett turkiskt medlemskap skulle bli en dyrbar affär för de nuvarande medlemmarna. Man anar nya stora bidragsflöden.

Problemet här ligger inte så mycket i Turkiet som i själva EU, vars nuvarande jordbruks- och strukturpolitik är ohållbar på längre sikt – med eller utan ett turkiskt medlemskap. Här är reformer nödvändiga. Den stora poängen med medlemskap i EU ligger inte i bidragen utan i frihandeln, de gemensamma rättsreglerna och de växande möjligheterna till kontakter och samverkan på många olika områden.

Turkiet har en ung och allt bättre utbildad befolkning. Ett större integrerat frihandelsområde är till gagn för alla. För Europa i stort bör en starkare turkisk ekonomi bli till långsiktig nytta, på samma sätt som ett stabilt och demokratiskt Turkiet bidrar till hela unionens stabilitet.

Vi är medvetna om att mycket återstår innan Turkiet uppfyller alla krav som EU med rätta ställer på både nya och gamla medlemmar. Men det är angeläget att Sverige oreserverat ställer upp för att landet redan nästa år får inleda förhandlingarna om medlemskap. En fortsatt förhalning kunde få svårartade konsekvenser både för Turkiet och för omvärldens syn på den Europeiska Unionen.

Daniel Tarschys (Fd generalsekreterare i Europarådet ), Hadar Cars (EU-parlamentariker 1994-99 fd statsråd fp), Anita Gradin (EU-kommissionär 1994-99 fd statsråd s)