ÅSIKT

Bluffmakarnas vanligaste knep

Debattskolan 6 – om "etos"

DEBATT

En av de vanligaste fuskmetoderna i offentlig debatt är att låna moralisk prestige eller ”etos”.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det är mycket enkelt. Man framställer sig själv eller sin sjuka sak som en del av någon mycket stor, god och allmänt accepterad princip eller rörelse. Eller eftersatt grupp.

Att inte gilla din metod för språkinlärning blir ett angrepp på demokratisk skolsyn, ja på barn. Att påtala brister i din utredning om kvinnovåld blir ett angrepp på alla kvinnor. Att inte ge dig tjänsten som generaldirektör för Bantningsverket kommer i påföljande debattartikel att framställas som ett hån mot Sveriges överviktiga. I värsta fall är den dessutom undertecknad av ytterligare 15 tunga namn på området.

Vi känner alla igen det. Det svåra är att komma åt det. Det är det mest svårbemänstrade fall av fusk som finns.

Allra bäst är förstås att hitta någon annan från samma grupp som går emot. Tyvärr ges sällan denna goda cigarr. Det enda möjliga är faktiskt att upprört anklaga bluffmakaren för att cyniskt utnyttja den goda sak eller utsatta grupp det gäller. För snöd vinning! Det är du som är deras riktiga vän!

Fast det kräver förstås att du verkligen är det.

ARTIKELN HANDLAR OM