ÅSIKT

Stäng inte gränsen till Europa

Johnny Munkhammar: Sanningen är att facket oroar sig för jobben och därför vill stänga gränserna

DEBATT

När jag växte upp i Visbys utkant fanns inte en akademisk poäng inom synhåll i familj eller släkt. Min familjs inkomster var under genomsnittet. För mig är det självklart vad enkla villkor och små marginaler betyder. Jag förstår oron många känner i dag över att utländsk arbetskraft konkurrerar i Sverige.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Casper Hedberg
Johnny Munkhammar är idéproducent på tankesmedjan Timbro.

Inom EU får arbetskraft röra sig fritt. Den svenska arbetsmarknaden med kollektivavtal utsätts därmed för prövningar. Kollektiva avtal bygger på att fackföreningarna fungerar som karteller för arbetskraft, som håller priserna uppe genom att hindra konkurrens. Men kartellerna kan svårligen upprätthållas när allt fler inte är med i kollektiven.

Facket agerar nu för att behålla kontrollen: de bekämpar direktivet för en gemensam marknad för tjänster inom EU. De tar strid för att utländska arbetstagare och företagare ska skriva på deras avtal – trots att dessa inte ens är medlemmar.

Historiskt har svenska fackföreningar stått för öppenhet, vilket är en förklaring till Sveriges ekonomiska uppgång. När gamla företag och jobb försvinner vet ingen vad som kommer i stället, men det blir bättre.

För 150 år sedan arbetade 80 procent av svenskarna i jordbruket, nu är det 3 procent. Men 77 procent blev inte arbetslösa, de fick bättre jobb. Tre fjärdedelar av dagens varor och tjänster fanns inte för 100 år sedan. Risken med att söka bevara det gamla är att man lyckas – det blir kvar och hindrar det nya och bättre.

Frågan om facket nu gör ett sidbyte, från öppenhet till slutenhet, motiverar en rejäl diskussion. Men det kräver klarspråk.

Facket säger att de inte vill tillåta utländsk arbetskraft i Sverige för att villkoren inte är bra nog. Det är inte skälet – utländsk arbetskraft får mycket mer betalt än i hemlandet. Och Byggnads har stöttat svenska byggnadsarbetare som arbetade i Berlin för löner som, med tyska mått mätt, var dåliga. Sanningen är att facket oroar sig för jobben och därför vill stänga gränsen.

Säg då det, sluta hyckla! Det är inget fel i att oroas för jobben. Men att stänga gränserna är inte lösningen. Vi måste tro på svenskars förmåga att producera i en värld där fler efterfrågar mer än någonsin.

Låt oss stå fast vid principen om öppenhet och resonera om hur vi underlättar omvandlingen till det nya.

Andra artiklar

Johnny Munkhammar , idéproducent på Timbro , www.munkhammar.org