ÅSIKT

Skolutflykt – ett dyrt nöje

Lena Holm: Skolan är hänsynslös mot fattiga barn

DEBATT

Finns det plats för fattiga barn i den svenska skolan?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Varför blundar vi för att det finns fattiga barn i det svenska samhället? Är det fakta eller fantasi som saknas hos alla de kommunledningar som bryter mot skollagen? Vet de inte att utbildning ska vara avgiftsfri?

Foto: Privat
Lena Holm är generalsekreterare i Majblommans riksförbund.

Eller kan de helt enkelt inte föreställa sig hur det är att inte få ekonomin att gå ihop? De lever i sin bubbla och tror att ”en femtiolapp kan väl alla hosta upp”.

Men för många barn är ekonomiska svårigheter ett mycket påtagligt problem i vardagen.

Det finns 150 000 ekonomiskt utsatta barn i Sverige. Och klyftorna har ökat mellan dem som har det sämst ställt och genomsnittet, åtminstone när det gäller barnfamiljer.

Barn till ensamstående mammor och barn till utrikes födda föräldrar löper större risk än andra barn att bli ekonomiskt utsatta.

Kanske beror det på att dessa familjer kämpar och biter ihop. De gör sitt bästa för att dölja att de har dålig ekonomi.

Det är inte ovanligt att barn sjukskrivs av sina föräldrar för att slippa skylta med knapphet i samband med en aktivitet i skolan, som kostar pengar. En situation som är laddad med jämförelse och konkurrens är skolresor.

Det handlar om att här och nu, under uppväxten, befinna sig i en situation som på flera sätt är annorlunda än den majoriteten av barn befinner sig i.

”Jag har inte råd att låta mina barn följa med på skolutflykter, dom får vara hemma. Min dotter säger att hon är sjuk för hon skäms för att säga som det är.”

Även till synes små avgifter kan skapa en sådan stigmatisering. På en friluftsdag med bussutflykt till något spännande resmål (och där eleverna ska betala resan själva, samt kanske också matsäck) väljer de fattiga barnen hellre det gratisalternativ som en välmenande lärarkår har hittat på.

Men det gör inte brottet mot skollagen mindre. Snarare förstärks bilden bland barnen om vem som har råd och vem som inte har det. Samma sak är det med hjälpmedel som barnen behöver. Vissa barn har råd att köpa hjälpmedel, andra får nöja sig med att låna dem.

”Varje år åker våran klass till Liseberg i Göteborg. Det kostar ca 500 kr att följa med, och sedan ska vi också betala 250 kr till klassresan i nian vi tjänar ihop till. Mamma söker nu sjukbidrag att få varje månad men det är inte säkert att hon får det, så hon sade att jag inte kunde få så mycket pengar på en gång för det har dom inte, men jag vill ju så gärna följa med. Och jag såg på ett mjölkpaket att man kunde söka om ett bidrag till en klassresa så jag kunde ju alltid försöka.

Jag vill så gärna följa med men det är inte säkert att det går, kan ni hjälpa mig?”

Forskaren Torbjörn Hjort använder begreppet sociala nödvändigheter om något man är tvungen att göra för att inte avvika från normen.

Föräldrarna köper saker som märkeskläder, leksaker, tv- och dataspel eller låter barnen gå på bio eller McDonalds. Det kan även handla om aktiviteter i skola eller förskola som föräldrarna själva ska bekosta, till exempel skolresor. Detta är varor och aktiviteter som egentligen inte ryms inom familjens budget och de får i stället prioritera ner annat som hemförsäkring eller tandläkarbesök.

De många familjer som hör av sig till Majblomman vet hur dyrt det kan vara att gå i skolan i dag – trots vad som sägs i skollagen. Breven är ofta hjärtskärande berättelser om en värld där majoriteten agerar som om fattiga familjer inte fanns i Sverige. Alla vuxna måste ta ansvar för att se barnfattigdomen –den måste göras pratbar!

Vem har annars råd att gå i skolan?

Läs mer:

Lena Holm , generalsekreterare Majblommans riksförbund