ÅSIKT

Europa behöver ny partistruktur

Nils Lundgren: Den politiska elitens EU-politik saknar folkligt stöd

DEBATT

Folkomröstningarna i Frankrike och Holland var ingen rolig upplevelse för det politiska etablissemanget i Europa. Högt valdeltagande och saftiga majoriteter för nejsidan, trots att de etablerade partierna, näringslivet, pressen och facket stod enade på ja-sidan.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Anders Andersson
Nils Lundgren, Junilistans ordförande.

Så här blir det ideligen i EU-frågor. För exakt ett år sedan hade vi val till EU-parlamentet. Då blev den nystartade, EU-skeptiska Junilistan tredje största parti trots att pengarna, mediestödet och ombudsmännen fanns på jasidan. Och i folkomröstningen om EMU året dessförinnan var det likadant. Eliten och resurserna på jasidan, folkmajoriteten på nejsidan.

Den politiska elitens EU-politik saknar folkligt stöd, men överlever ändå. Hur kan det bli så i en demokrati?

Förklaringen är enkel. I Västeuropa domineras politiken av partier som etablerades på höger-vänsterskalan under 1900-talets lopp. De får oftast så där 85–90 procent av rösterna i valen och de säger alla ja och amen till att flytta makten från det egna landet till Bryssel.

I det häftiga Frankrike är sådana flygelpartier till exempel Le Pens Front National och det föga reformerade kommunistpartiet. I det idylliska Sverige är alternativen miljöpartiet och vänsterpartiet. Helt demokratiska partier med hyggligt folk i ledningen, men ändå!

Vänsterpartiet är emot marknadsekonomi och leds av en person som kanske är en hedersknyffel, men som faktiskt själv kallar sig kommunist. Miljöpartiet är emot ekonomisk tillväxt, vill avskaffa räntan och anser att friår och sänkt arbetstid är rätt medicin för landet.

Men ibland blir det fest. Ibland får vi chansen att säga vad vi tycker om EU utan att behöva rösta på flygelpartier med udda visioner. Då tar det hus i helsike för den politiska eliten. Den chansen får vi när EU-politiken prövas för sig i folkomröstning eller EU-parlamentsval.

Och lösningen? Det krävs uppenbarligen en ny partistruktur i Västeuropa för att medborgarna ska kunna uttrycka sina värderingar på valdagen. Många partier har överlevt sig själva och kan slås ihop, men det behövs ett nytt parti som säger nej till att makten flyttas från det egna landet till EU.

Det måste vara ett parti som vanligt förståndigt folk med båda fötterna i det västeuropeiska efterkrigssamhället kan rösta på. Ett parti för folk som vill ha demokrati, marknads-ekonomi och tillväxt, som tror att vanliga myndiga människor kan ta ansvar för sina egna liv, men också är beredda att ställa upp för dem som av och till inte klarar det ansvaret. Ett parti för folk som inte vill toppridas av någon överhet, oavsett om den sitter i Stockholm eller i Bryssel.

Många undrar om Junilistan tänker bli det partiet i riksdagsvalet nästa år. Vi sliter med frågan.

Nils Lundgren , Junilistans ordförande