ÅSIKT

Ingen föds till alkohol- missbrukare

Stefan Swärd: Gör revolt mot kostnaderna för alkoholens effekter

DEBATT

Svenskarna super allt mer. En ökning med 30 procent sedan 1994 enligt den senaste statliga utredningen. IOGT-NTO- utredningen som publicerades i går visar att hela kalaset kostar 160 miljarder per år. Siffran stiger på grund av den ökande alkoholkonsumtionen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Stefan Mattsson
Stefan Swärd skriver att det är brukarna av alkohol som då ska betala i form av höjd alkoholskatt.

När vi diskuterar svensk ekonomi är det märkligt att inte dessa siffror finns med. 160 miljarder per år bränner vi på krökandet – kostnader i form av sjukvård, tidiga dödsfall, produktionsbortfall, olyckor, förtidspensioneringar och så vidare.

Varje skattebetalare bidrar med ett antal tusen per år för dessa kostnader. Det är otroligt att folk inte reagerar eller bryr sig, eller ställer till med skatterevolt.

Enligt teorin om externa effekter borde dessa kostnader tas ut som skatt på alkoholen. Det är brukarna av alkohol som då ska betala i form av höjd alkoholskatt.

Näringslivsdebatten handlar i stor utsträckning i stället om kraven på sänkta alkoholskatter och att avskaffa Systembolagets monopol. Om vodkan bara kan köpas hos Lidl eller Frasses närlivs, och spriten bara blir mycket billigare genom lägre skatter, då skulle allt bli bra.

Rökarna har jagats med blåslampa det senaste decenniet. De bolmande stackarna är nu hotade av lönesänkningar förutom allt annat elände. Ur folkhälsosynpunkt är det bra med detta rejäla moraliserande. Men klirret i glasen och alkoholglorifieringen tycks snarare öka när cigarettröken skingras.

Trots att alkoholmissbrukets sociala kostnader och misär är väldigt mycket större. 300 000 – 500 000 svenskar räknas som alkoholmissbrukare, många av dem är föräldrar med mindre barn.

Det behövs en fördjupad och bredare normdebatt om alkoholen. Att bara odla en daltande myt om att det finns en anledning till att folk super leder ingenstans. Ingen föds till alkoholmissbrukare.

Ytterst handlar det om ett val man gör någonstans i livet, och samhällets normbildning till alkohol är helt avgörande. Tycker folk att det är okej att supa skapas det alkoholister på löpande band. Alla människor måste kunna hantera sin livsångest och andra besvärligheter utan att missbruka alkohol.

Ett moraliskt uppvaknande behövs. Den breda allmänheten behöver säga ett tydligt nej till överkonsumtion, det räcker inte med statliga påbud. Måttligheten och nykterheten behöver bli en dygd och ett moraliskt ställningstagande. Ett samhälle präglat av tydliga värderingar får också färre alkoholmissbrukare. Många års antirökkampanj har delvis lyckats påverka värderingar, inte minst bland unga människor.

Vi behöver värna om den restriktiva alkoholpolitiken. Systembolagets monopol ska behållas. En elektronisk och en personlig motbok är en form av lösning för att bromsa storkonsumenterna när de handlar på systemet.

Vi behöver skärpa högskattepolitiken – inte sänka skatterna som Härstedt-utredningen föreslår.

Vi borde kunna verka för ett effektivt Östersjösamarbete på det området. Fyllerireglerna behöver skärpas, inte minst när det gäller unga människor. EU:s införselregler kan vi inte göra så mycket åt, men det är bara i Sydsverige det lönar sig att åka till Tyskland och köpa en kärra öl.

Alkoholmissbruket är urgammalt. I Bibeln läser vi i profeten Jesaja som skildrar förhållanden för närmare 3 000 år sedan: ”Ve dem som stiger upp tidigt på morgonen för att jaga efter starka drycker och sitter uppe till sena natten, upphettade av vin. Vid sina dryckeslag har de harpor och psaltare, pukor, flöjter och vin.” Det tragiska är att vi aldrig lär oss.

Nyproduktionen av alkoholister fortsätter generation efter generation. Förutom den sociala misären för drabbade människor leder det till en gigantisk samhällskostnad, som vi alla får betala, vilket görs utan några större protester.

Diskutera:

Stefan Swärd , ordförande i Evangeliska Frikyrkan och , filosofie doktor i statskunskap