ÅSIKT

Förortskrigen

Kurdo Baksi: Finns det inte en risk att våra förorter börjar likna Paris förorter inom kort?

Foto: Foto
okontrollerat I Paris förort Clichy-Sous-Bois brändes två unga killar, 15 och 17 år gamla, ihjäl i en transformatorstation då de flydde från polisen.
DEBATT

Det rasar kravaller i förorterna till Paris. Franska dagstidningar rapporterar hur fattiga och arbetslösa invandrarungdomar i flera dagar krigat mot den franska polisen. Bilbränder och molotovcoctails mot poliser är snart vardagsmat.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Kurdo Baksi.

Orolighetenra började i torsdags i Clichy-Sous-Bois, då två unga killar, 15 och 17 år gamla, brändes ihjäl i en transformatorstation då de flydde från polisen. I veckan spred sig oroligheterna till de andra förorter som Sevran-Beaudotte, Aulnay-sosu-Bois, Bondy, Tremblay-en France, Neully sur Marne och Chelle. Bilbränder och molotovcoctails mot poliser börjar bli vardagsmat. Tårgas mot en en moské i Clichy-sous-Bois mitt under bönen i tisdags väcker starka känslor i en förort med 80 procents muslimsk invånare.

Samtidigt publiceras en studie här i Sverige, som beställts av Integrationsverket, TCO och Gringo: ”Bilden av förorten”. Studien dömer ut den svenska mediabilden av förorten och invandrarna. När man läser den måste man som journalist fråga sig: har jag något ansvar för att situationen i Rinkeby och Rosengård aldrig ska bli som den i Clichy-sous-Bois? Var kravallerna i Ronna bara ett förspel till de stora kravaller som kan äga rum i vårt land inom de närmaste åren?

Enligt ”Bilden av förorten” anser nästan hälften av medborgarna i de invandrartäta Hjällbo, Rinkeby och Rosengård att deras förort skildras negativt i media. Invandrarkillarna skildras ännu mer än negativt än tjejerna. Mer än hälften av de tillfrågade menar också att den negativa mediabilden påverkar integrationen negativt eller mycket negativt. En majoritet säger att ett namnbyte till ett mer svenskt klingande namn ökar chanserna på arbetsmarknaden. En tredjedel anser att det vore positivt med kvotering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. Men vad säger oss detta?

Betyder integration att man ska sudda ut sin bakgrund och anta en ny, anpassad identitet? Ska det enda alternativet till den typen av total anpassning verkligen vara evig arbetslöshet, utanförskap och nollidentitet? Vill vi att detsamma ska hända här, i våra förorter, som nu händer i förorterna till Paris?

Studien ”Bilden av förorten” visar att vi journalister inte har lärt oss någonting, utan fortsätter att understödja fördomsfulla klichéer genom vår lathet och ovilja att ibland också granska oss själva, och inte bara politikerna. Vi har ett ansvar att fråga oss vad vi kan göra för att höja självkänslan och identiteten i förorterna. Först när vi gjort det är det berättigat att attackera politikerna.

Studien är en hård dom mot den svenska mediabilden av förorten och invandrarna. Och innehåller inga ljuspunkter. Det kokar av missnöje och pessimism i förorten.

Det som sårar mig mest är att medborgarna i vårt land är att beredda offra till och med sitt namn för att få ett arbete. Men den 19-åriga Midja i Hammarkullen är tuff i antologin ”Kör ut dem” som presenterades i samband med studien: ”Om jag får ett jobb så vill jag heta Midja Ahmad och vara kurd, och inte Ann-Marie Karlsson och vara svenne för det är jag inte. De kommer ändå att fatta jag inte är det när de ser mig.”

Fattigdom, krimaliteten, utanförska, frustration, diskriminering och rasism har skapat ungdomar som hellre tar till våld i sin jakt att bli omfamnad av samhället än att skriva insändare.

Ett par frågor:

Finns det inte en risk att också våra förorter också börjar likna Clichy-sous Bois eller Oldham inom kort?

Hur länge skall ska vi döma unga människor till evig arbetslöshet, utanförskap och nollidentitet?

Måste några ungdomar dö även i Sverige innan vi bryr oss om förorten och dess människor?

Kurdo Baksi (författare och journalist)