ÅSIKT

Utan facket inget gott it-samhälle

Ylva Thörn: Sverige måste verka för global yttrande- och föreningsfrihet

1 av 2 | Foto: STURE BJARNELIND/AFTONBLADET BILD
I morgon inleds i Tunis FN:s andra toppmöte om det globala informationssamhället. Där finns länder som vill begränsa enskildas och organisationers rätt att använda it. Bilden visar ett internetkafé i Mexico City.
DEBATT

Den 16–18 november håller FN sitt andra toppmöte om informationssamhället, i Tunis.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Världens nationer ska enas om hur it i bred mening kan användas för att främja social och ekonomisk utveckling och hur alla länder, regioner och individer kan bli delaktiga i ett globalt informationssamhälle.

Till grund för mötet i Tunis ligger de deklarationer som it-toppmötet enades om i Genève 2003.

Det kan tyckas att detta möte ligger en bit från det som fackföreningsrörelsen världen över vanligen arbetar med. Jag menar emellertid att mötet i allra högsta grad är en angelägenhet för den globala fackföreningsrörelsen.

Det finns flera skiljelinjer i detta toppmöte. En går mellan demokratiska stater och icke demokratiska stater som inte respekterar mänskliga fri- och rättigheter. Båda vill att it och massmedier ska främja det egna styrelseskicket. Det är bara det att de ska enas om principer och om skrivningar som alla kan ställa sig bakom.

Deklarationerna från Genèvemötet 2003 utgår från FN:s mänskliga rättigheter. Rätten till åsikts- och yttrandefrihet, rätten att fritt söka, motta och sprida information och idéer genom vilka medier som helst och över gränser finns med i deklarationerna.

Och det verkar ju betryggande, men sedan tar man ett steg tillbaka och påminner om allas skyldighet mot samhället och om att det finns lagar som inskränker dessa rättigheter. Det rör sig om lagar som slår vakt om moral, allmän ordning och välfärd. Här öppnar deklarationen dörren för regimer som vill hindra enskilda och organisationer att använda it och medier i kampen för frihet och rättvisa.

Deklarationerna präglas av de kompromisser som utmärker dessa sammanhang. Därför är de inte tillräckliga för att ett demokratiskt och frigörande informationssamhälle ska växa fram i världens alla länder.

It kan vara ett vapen för dem som kämpar mot förtryck. Ett exempel bland många är samarbetet mellan arbetarna på en så kallad sweatshop-fabrik i ett latinamerikanskt land och en grupp fackligt orienterade forskare i USA. Arbetarna fick digitalkameror som de smugglade in på arbetsplatsen för att dokumentera sina arbetsförhållanden. Efter arbetet gick de till internetkafét och skickade bilderna till forskarna. Dokumentationen användes sedan för att bilda opinion för arbetarnas sak. Det globalt verksamma företaget som tillverkade sina varor i fabriken tvingades se till att arbetarna fick bättre förhållanden.

Men om människorna i landet där fabriken ligger saknar yttrandefrihet och inte kan organisera sig i fackföreningar är framsteget, som började med digitalkameran, bräckligt och troligen kortlivat. Det behövs mer än it för att demokratin ska växa.

De anställda kommer att tvingas fortsätta att smyga med sina digitalkameror om de inte kan organisera sig fackligt och om de inte har framgång i sin kamp för demokrati, yttrandefrihet och föreningsfrihet. It-toppmötets deklarationer förmår inte åstadkomma detta.

Sveriges arbete på it-toppmötet i Tunis måste utgå från att den politiska kampen för demokrati måste föras parallellt med arbetet att slå fast principerna för informationssamhällets utveckling. Jag utgår från att Sverige i detta sammanhang gör kraftfulla markeringar för demokrati, yttrandefrihet och föreningsfrihet och för fram fackföreningarnas betydelse för att informationssamhället också ska bli ett demokratiskt samhälle.

Modern it kan bidra till att höja kvaliteten i vård, omsorg och andra välfärdstjänster och göra dem tillgängliga för fler människor. Garanten för att det verkligen blir så är att de anställda som utför arbetet har inflytande över hur teknologin används. För detta krävs starka fackföreningar.

Ylva Thörn (förbundsordförande Kommunal ordförande i ISKA Internationalen för stats- och kommunanställda)

ARTIKELN HANDLAR OM