ÅSIKT

Vi måste börja lära – för livet

Catarina Rolfsdotter-Jansson: Ut med kunga- kunskapen och in med konflikt- hanteringen på skolschemat

DEBATT

Skolan har börjat och med den en tuff tillvaro för många elever. När ungdomars livsbetingelser blir allt tuffare med ökat våld i skolan, fler våldtäkter, ökad mobbning och ökad upplevd stress måste vi ge dem redskap att hantera sitt liv.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: AFTONBLADET BILD

Vi lär dem steka kotletter i hemkunskapen, men inte hur man agerar vid konflikter. Vi lär dem regentlängden, men inte hur man hanterar stress. Det är dags för ett nytt ämne – livskunskap. Ämnet finns redan i flera skolor i Sverige. I andra länder likaså.

Gruppvåldtäkter, nerslagna lärare. Ligor som rånar yngre skolbarn. Eller det ökade trycket på Bris, köerna till ungdomspsykiatrin där ungdomar med ångest, flickor som skär sig, inte äter, lider och väntar. Det är ingen rolig läsning om våra barn och tonåringar som möter oss när vi öppnar våra dagstidningar.

På tv visar vi världen där normen är mobbning. Vi röstar ut och sticker knivar i ryggen på varandra i program efter program. Eller säljer vår integritet för de berömda 15 minuterna i rampljuset.

Jag har tre döttrar. Två är tonåringar. Båda berättar om konflikter i skolan, inte minst tjejerna emellan. Sticker man ut och ser annorlunda ut får man det inte lätt. Jag försöker ge dem råd, ge dem redskap att våga vara sanna mot sig själva. Ge dem civilkurage att ploga sig igenom skoltiden, ork att stå ut.

Det behövs ett samlat grepp i våra skolor. Ett grepp utan religiösa förtecken, men med mänskliga. Det behövs undervisning i hur man lever, för att leva blir bara svårare och svårare.

Ämnet livskunskap borde löpa genom hela skoltiden, även upp i gymnasiet. Undervisningen ska fokusera på att ge eleverna kunskap om sig själva och på att ge dem redskap att hantera livets svårigheter.

Det finns skolor som redan inför ämnet på schemat, främst i Göteborg. I Stockholm är ämnet obligatoriskt på Farsta gymnasium. Det visar att behovet varit så stort att ämnet fötts fram frivilligt, utan mandat uppifrån. Nu är det dags att lyfta frågan, att införa detta ämne i landets alla skolor, i alla årskurser. Intervjua de skolledare och lärare som redan arbetar med ämnet. Samla deras erfarenheter och ta fram en läroplan.

Den bör till exempel innehålla ämnen som:

Konflikthantering

Stresshantering med praktiska övningar

Lik eller olik – hur är det med toleransen?

Hälsa – vad är det?

Manligt/kvinnligt – vem bestämmer hur vi ska se ut?

Avspänning och reflektion

Vad är ett meningsfullt liv?

Även ämnen som nu de hårt trängda idrottslärarna ska hinna ta upp, som rökning och kost, bör ligga på dessa lektioner så att idrottslektionerna verkligen används till det de behövs för – att låta eleverna röra på sig.

Barnen saknar vägvisare. Vi vuxna är oftast för upptagna med oss själva. Är man själv arbetslös eller på annat sätt socialt hårt pressad är det svårt att orka vara den goda förebilden.

Vi måste utrusta skolungdomarna med egna kartor. Vi måste ge dem tydliga regler kring vad som är okej att göra mot andra och vad som inte är okej. Skapar vi kulturöverskridande värderingar som diskuteras i skolan kan det minska riskerna för rasism.

Jag är övertygad om att alla som arbetar i skolan försöker impregnera eleverna med goda, gemensamma värderingar. Men när klasserna är stora och miljön stökig är det svårt att hinna med annat än att agera polis och att beta av läroplanen.

Därför är det hög tid att ett nytt skolämne skapas. Ämnet livskunskap kan bli nyckeln till en lugnare skolmiljö och till att fler ungdomar slipper gå igenom skolan och må dåligt. I förlängningen kommer det givetvis att spara pengar åt samhället. Men främst spara människor.

Catarina Rolfsdotter-Jansson (Frilansjournalist författare och yogainstruktör)

ARTIKELN HANDLAR OM