ÅSIKT

Bingo skrattar bort kritiken

Hanna Lindblad: Humor fungerar som ursäkt för grabbtidningarna

Foto: ULF HÖJER
På bilden syns Bingo Rimér under ett fotojobb med modellen Carolina Gynning.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Modellen Clara Holmström, som sågs på omslaget av tidningen Moore i december, berättade nyligen i Aftonbladet att hon tänker stämma ansvarige utgivaren Bingo Rimér för kontraktsbrott. Clara krävde full kontroll över framtida publicering av bilderna, men nyligen hittade hon dem tillsammans med kränkande texter i Bingos tidning.

Bingo Rimér säger sig vara mycket förvånad över Clara Holmströms reaktion. Det är ovanligt att hans arbetsmetoder ifrågasätts i de egna leden. Självklart borde han kunna ta sig friheten att använda en bild på Clara och skriva att hon gillar att sitta i knäet på äldre män och dricka sprit. ”Den rått skämtsamma tonen är typisk för tidningen Moore och borde alltså inte komma som en överraskning??”, säger han och fortsätter med ett mantra som alla Bingos kan rabbla i sömnen: ”vi driver framför allt med oss själva.”

Förutom att undra vad den ”skämtsamma tonen” har med kontraktsbrott att göra, kan man fråga sig varför de som ligger bakom grabbtidningarna alltid håller ryggen fri genom att inte vilja bli tagna på allvar?

Män som Bingo Rimér använder punktligt den här typen av argument när deras verksamhet kritiseras. De lever på att framstå som oförargliga, sköna killar som gör grabbigt oseriösa tidningar med glimten i ögat. Den som tar det som står i Moore eller Slitz på allvar har inte fattat grejen, liksom.

Den råa, skämtsamma tonen och bristen på allvar är livsviktig för att Bingo och hans gelikar ska kunna fortsätta göra det de gör.

Skulle Bingo ses som en slemmig halvhallick blir det genast obekvämare och jobbigare att göra en så kallad grabbtidning.

Men nu är det lätt att svära sig fri genom att få den som reagerar att framstå som problemet. Ytterligare en användbar strategi för att undslippa ansvar är att officiellt inte ”förstå” kritiken.

Gamla Slitz-stofilen Mats Drougge har nyligen utkommit med en extremt smaklös och obehaglig publikation som han kallar Max för män. Det är en grumlig blandning av sex och våld. Mats inleder premiärnumret med att slå fast att Max är ”en riktigt kul tidning som inte tar sig själv på för stort allvar”. Han har gjort avbön och är nu fri att brassa på med bilder på nakna kvinnor försedda med bildtexter som ”Jag är en ängel i rättssalen och en hora i sängkammaren”. Eftersom alla helt säkert vet att det inte är på allvar kan Mats och de andra fortsätta göra sina tidningar med rena händer.

Clara Holmström gör rätt som inte ser mellan fingrarna i det här läget. Själv hamnade jag i en liknande situation för ett par år sedan, när Slitz publicerade bilder på mig som jag uttalat motsatt mig. Jag hade emellertid gjort misstaget att inte skriva något kontrakt om publicering, men tänkte lättroget att ett muntligt sådant borde gälla.

När tidningen kom ut i affären några veckor senare blev jag, precis som Clara beskriver, ganska chockad.

Säkert som amen i kyrkan framförde den ansvariga fotografen samma argument som Bingo nu använder; det handlade om missförstånd och dessutom var ju bilderna fina, sade man.

Humor verkar alltså fungera som ursäkt för många av de tveksamheter som finns i grabbtidningarna. Men är det egentligen så roligt som Bingo konsekvent hävdar, sett till samhället vi har? Är det så att både Bingo och Mats innerst inne vet att de många gånger sysslar med förnedring, att allt faktiskt handlar om ren cynism. Vi måste komma ihåg att grabbtidningar är en industri som omsätter en hel del pengar.

När Bingo skrattar bort allt han skriver i Moore tänker jag på att hans tidning faktiskt ingår i en kultur där sexism, kvinnomisshandel och våldtäkt är enorma samhällsproblem.

Retoriken i många våldtäktsrättegångar förekommer även i grabbtidningarnas försvarstal. I båda fall är det kvinnornas handlande som ifrågasätts, att de liksom Clara ”borde ha förstått”.

Själv undrar jag om inte Bingo Rimér borde ha förstått att han har ett ansvar för vad som skrivs om tjejerna i hans tidning oavsett om tonen är skämtsam eller gravallvarlig?

Hanna Lindblad (24 år Frilansjournalist Stockholm)