ÅSIKT

Terrorhotet har stärkts

Magnus Ranstorp: En ensam galning kan få situationen att urarta

Foto: ED WRAY/AP
DEBATT

Vreden och protesterna över de tolv karikatyrerna av profeten Muhammed växer och sprider sig kaskadlikt över hela muslimska världen. Globaliseringens krafter med protester, upplopp och våld pulserar gränslöst mellan olika extremistiska krafter från Beirut, Gaza till Kairo och Jakarta.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Våldsspiralen utnyttjas även opportunt av högerextremistiska grupperingar som med främlingsfientliga avsikter försöker ytterligare polarisera det danska samhället. Osanna rykten om nya övergrepp på Koranen florerade i helgen i Köpenhamn. Detta sägs vara en av de utlösande faktorerna till de krafter som brände ner våra ambassader i Beirut och Damaskus. En mångfald av krafter vill opportunt hälla mer bensin på lågorna.

Både Jyllands-Posten och den danska regeringen har klara brister i brandsläckningsförmåga. Det gäller när frågan pyrde i oktober 2005 och när den blossade upp för ett par veckor sedan. Likt det holländska fallet med mordet på den kontroversiella filmskaparen Theo van Gogh så finns det ett allvarligt pris att pröva yttrandefrihetens gränser.

Även när vindarna blåser som hårdast står trots allt de flesta danskarna stolt bakom yttrandefrihetsprincipen. Att danskarna förhåller sig iskalla i frågan visar sig också hur man debatterar. Man är medveten om att situationen delvis skapats av inhemska aktörer.

Ahmed Akkari, talesman för 27 danska muslimska föreningar, har hamnat i rejält blåsväder i den danska debatten. Som en av krafterna bakom polisanmälan mot Jyllands-Posten så räckte det inte att domstolen skulle pröva ärendet lokalt. Likaså var Akkari en av ledarna i en muslimsk delegation som reste ner till Mellanöstern vid årsskiftet för att ytterligare söka stöd för påtryckning mot Danmark. Inte särskilt kontroversiellt om inte Akkari erkänt att den 43-sidiga dossiern som presenterades i Libanon och i Egypten innehöll – förutom de tolv karikatyrerna – ytterligare tre extrainsatta teckningar som var extremt vulgära och kränkande mot profeten Muhammad.

Andra liknande uppdiktade beskrivningar om den danska muslimens förfärliga lott vävdes samman i en politiskt explosiv cocktail.

Patetiskt försöker Akkari nu rädda sitt anseende med desperata utspel efter att ha insett omfattningen av skadan. Många danskar ser igenom dubbelspelet där vissa muslimska företrädare både beklagat upploppen men inte aktivt försöker stoppa dem.

Naturligtvis skapade de inte problemet men de är delaktiga i att förvärra situationen som vidare utnyttjats av extremister globalt. Det är uppenbart nu att dessa företrädare har gjort mer skada än nytta för de vanliga röstlösa muslimerna i Danmark. Allra mest tjänar högerextremistiska krafter på den rådande situationen.

Oavsett konfliktens ursprung så innebär stormstyrkan av globalt våld och protester nya säkerhetshot mot Danmark och dess befolkning. Det närstående hotet riktar sig främst mot Danmarks trupper i Irak och Afghanistan. Efter attentaten i London förra sommaren riktades hot mot både Danmark och Italien av Abu Hafs al-Masri-brigaderna.

Nya hot av denna grupp riktas igen mot Danmark. Man tar alla hot på allvar. De mest oberäkneliga är enskilda fanatiker; antingen inhemska danskar som inspireras till religiöst våld eller med ett högerextremistiskt dåd ökar motsättningen, vilket då lätt kan få situationen att totalt urarta.

Absolut säkerhet går aldrig att garantera. Men absolut avgörande är hur den danska regeringen samlat och uthålligt kan minimera effekterna tillsammans med verkligt moderata muslimska krafter.

Magnus Ranstorp (40 år och forskningschef vid Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier vid Försvarshögskolan)