ÅSIKT

Nu gör EU som vi vill

Wanja Lundby-Wedin: Alla våra fundamentala krav finns med i nya förslaget till tjänstedirektiv

Foto: Getty Images
I mars 2005 tågade 60 000 demonstranter genom centrala Bryssel i protest mot den nya kommissionens nyliberala dagordning och mot dåvarande förslaget till tjänstedirektiv.
DEBATT

I går tog Europaparlamentet med stor majoritet sitt beslut om tjänstedirektivet, efter två års diskussioner och förberedande arbete i utskotten.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ett bra förslag om vilka regler som ska gälla när ett företag utför en tjänst i ett annat EU-land. Ett beslut som föregåtts av hård kritik och många debatter i hela Europa. Kritik framför allt när det gäller den s.k. ursprungslandsprincipen och en utarmning av arbetsrätten.

Fackligt och politiskt har vi arbetat aktivt för att förändra EU-kommissionens förslag. Vi har arbetat för rättvisa villkor för gränsöverskridande handel med tjänster. Och med gårdagens beslut har vi nått långt

Med kommissionens förslag skulle kollektivavtalens ställning, vården, skolan, omsorgen och miljö- och konsumentskyddet hotats. Vi har arbetat aktivt för att försvara löntagarnas och medborgarnas intressen framför marknadens. Vi har nu fått gehör för många av våra krav och synpunkter.

Det behövs ett tjänstedirektiv som tar bort byråkratiska hinder och protektionistiska åtgärder. Ett direktiv som leder till bättre konkurrens, till fler jobb och högre tillväxt. Sverige är ett öppet och handelsberoende land. Tjänstesektorn är den snabbast växande delen av vår ekonomi. En öppnare tjänstemarknad kan stärka förutsättningarna för ett mer konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, vilket i sin tur ger konsumenterna ett större utbud och lägre priser. Men inte till vilket pris som helst. Kollektivavtalen och de arbetsrättsliga reglerna i det land där tjänsten utförs ska gälla. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder ska följa reglerna i värdlandet. Tjänsteföretaget ska ha en representant på plats - en representant som kan förhandla med facket och ta nödvändiga kontakter med myndigheter.

Vi har också krävt att tjänster inom hälso- och sjukvård, det sociala området, media, privata säkerhetstjänster och värdetransporter undantas. För bemanningsföretag behövs ett separat direktiv. Direktivet ska inte heller bestämma hur medlemsstaterna väljer att organisera sina monopol eller om man vill konkurrensutsätta allmännyttiga tjänster.

Alla dessa för oss fundamentala krav finns nu med i parlamentets ändrade direktivförslag. Vi har fått igenom de krav som förts fram av hela den europeiska fackföreningsrörelsen och som är centrala för den fackliga verksamheten för att värna de anställdas intressen i alla EU-länder.

Att bara säga nej skulle innebära att EG-domstolen får fortsätta att fatta beslut. Regler på tjänstemarknaden måste tas på demokratisk väg. Väljarna ska påverka vilka regler som ska gälla. Ett exempel på hur det ser ut i dag är Vaxholmsfallet, som nu ligger i EG-domstolen.

Det visar på att vi behöver ett tjänstedirektiv för att de nuvarande reglerna för tjänstehandel är oklara.

LO och socialdemokraterna var bland de första att se vilka konsekvenser som kommissionens ursprungliga förslag skulle leda till och började agera för andra lösningar. Svenska fackliga förslag har legat till grund för de krav Europafacket ställt. De svenska (s)-ledamöterna i parlamentet har genomdrivit dessa krav i utskottsarbetet och i parlamentets slutbehandling. Tjänstedirektivets väg fram till beslutet i parlamentet visar vilken betydelse facklig-politisk samverkan har i Europaarbetet. Ett resultat som har en tydlig effekt på situationen för löntagare och medborgare i Sverige.

Wanja Lundby-Wedin (53 år LO-ordförande Stockholm), Jan Andersson (59 år Europaparlamentariker s Bryssel)