ÅSIKT

Känner mig tvingad att studera efter fyra års arbetslöshet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Jag läste artikeln ”Studenter – släng inte bort era liv på långa utbildningar”, inte utan en viss oro för framtiden.

Jag har följt debatten tidigare och känner också igen mig i mycket. Har varit arbetssökande i fyra år utan att få något jobb, utan har blivit tvungen att fortsätta plugga och öka på mina studieskulder. Det är arbetsförmedlingens lösning på problemet (jag).

Istället för att på något sätt försöka hjälpa mig in i arbetslivet har jag blivit tvingad att komma på värdelösa möten där jag får frågan om hur jobbsökandet har gått och när man tycker att det inte gått alls, så får man svaret att ”det är bara att fortsätta försöka”.</</p>

b> När AF sedan tycker att man har varit hos dem för lång tid börjar de propsa på att det idag krävs utbildning för att få jobb och jag borde söka in någonstans. Det är ju ett bra sätt att få pengar också, tycker dem. Jojo, jag har räkningar att betala som alla andra, så pengar måste jag ju ha?

Förutom lite kortare sommar- och extrajobb som reklamutdelare, telefonförsäljare, spärrvakt och praktik på kafé till exempel har jag inte mycket mer arbetslivserfarenhet att skryta med. Däremot har jag treårigt gymnasium, grundläggande fotoutbildning, plus restaurangämnen i ryggen. Har jag fått jobb? Icke. Inte ens på kafé, där det tar max en vecka att lära sig allt som man behöver veta i vilket fall som helst. Jag har frågat mig vad det är för fel på mig. Jag ser bra ut, har ett serviceintriktat sätt, är stresstålig och lär mig snabbt. Svaret jag får när jag frågar arbetsköpare (”arbetsgivare” känns missvisande eftersom det knappast är en snäll farbror som sitter och gladeligen ger dig ett arbete) är att de tillsatt platsen med en annan sökande som har erfarenhet sedan tidigare. Fortsätter alla att göra så kommer det snart ta slut på alla som har arbetslivserfarenhet sedan tidigare och återstår då endast en hög av oss förväntansfulla och ambitiösa som längtar efter att jobba, men inte fått. Vad ska arbetsköparna ta sig till då, minsann?

Nu fyller jag snart 24 år och har fortfarande inte haft något längre jobb. Har bara en massa skolbetyg av olika slag att visa upp. Jag har återigen börjat studera, efter några månaders arbetslöshet. Nu går jag på socionomlinjen och hoppas på en bred arbetsmarknad sedan när jag är klar. Jag har redan nu börjat kika på jobbannonser som kräver socionomutbildning och känner lite ångest. I flertalet annonser vill de att man redan ska ha arbetslivserfarenhet. De begär det omöjliga av mig. Jag måste få chansen att jobba först!

För övrigt har jag även sökt efter extrajobb nu under studietiden. Extraknäcken brukar ha lite lägre krav. ”Perfekt för dig som är studerande” brukar det stå i annonserna. Och jag söker inom allt möjligt. Mataffärer, brevbärare, vården och hemtjänsten, kaféyrken etc som jag gärna skulle vilja syssla med. Men har jag fått något? Nej.

”Tjänsten är tillsatt med annan sökande som har erfarenhet sedan tidigare”.

Alla inlägg i debatten:

Lina Wallin (snart 24 Stockholms län)