ÅSIKT

Friskolor är bra för eleverna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

I torsdagens Aftonbladet går Karl Ågerup till attack mot miljöpartiet, säger att vi ”bekänt färg i skolpolitiken” och konstaterar att en röst på (mp) är en röst för friskolor.

Eftersom Karl Ågerup verkar vara obekant med vår politik vill vi påpeka två saker:

1) Miljöpartiet bekände färg i friskolefrågan för 25 år sedan när partiet bildades.

2) Miljöpartiet driver inte frågan om friskolor för att det är bra med ekonomisk konkurrens, för att ge aktieägare vinstutdelning eller för att mjölka skattebetalarna på pengar. Vi gillar friskolor för att vi är övertygade om att det är bra för elever, lärare och föräldrar. Inte ekonomiskt som Karl Ågerup antyder, utan socialt och pedagogiskt.

Miljöpartiet var drivande för hela friskolereformen som ledde till framväxten av ett stort antal offentligt finansierade fristående skolor. Reformen ledde också till att privatskolor så gott som försvann och öppnade upp för att alla – inte bara de rika – kunde söka alternativ. I vårt perspektiv ska en friskola alltid drivas med ett pedagogiskt syfte.

Nu har vi i riksdagen gjort upp med borgarna i fyra frågor som delvis rör de fristående skolornas villkor. Inget av förslagen rör skolornas möjlighet att gå med vinst. Detta är dock inte något aktuellt problem eftersom ytterst få friskolor går med vinst, betydligt fler går med förlust.

Karl Ågerup påstår att kommunala skolor får mindre pengar per elev när fristående skolor etablerar sig. Så är det inte. Varje elev kostar en viss summa per läsår för kommunen, pengar som går till den skola som eleven väljer. Det är samma ersättning per elev för kommunen, den minskar inte. Dessutom kan kommunen skjuta till pengar till kommunala skolor som inte håller budgeten. Dessa pengar får aldrig friskolor del av.

Visst har miljöpartiet fått några högervänner för vår förda friskolepolitik, men det här är inte en höger/vänsterfråga. För oss handlar det inte om ekonomisk frihet utan om pedagogisk frihet. Vi ser eleverna som individer med individuella behov. Därför måste mångfalden öka, så att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen och för att alla ska kunna hitta en skola som passar just dem.

Tidigare inlägg i debatten:

Mikaela Valtersson (riksdagsledamot talesperson i skolfrågor mp)