ÅSIKT

Att ingripa är en skyldighet

Göran Hägglund: Kd:s lagförslag skyddar människor i nöd

DEBATT

Vad har politik att göra med kärlek? Ingenting och allting. Ingenting eftersom man förstås inte kan kommendera fram kärlek eller lagstifta fram kärlek. Allting, eftersom ett bra samhälle måste bygga på en människosyn där varje person är oändligt värdefull och en etik som bygger på ansvar för varandra och, ja faktiskt, på kärlek.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
”Vi har ett ansvar för varandra och accepterar inte passivitet inför en medmänniska i nöd”, skriver Göran Hägglund.

Det finns visdomsord som säger ungefär att om man inte känner kärlek eller tro eller hopp så kan man utföra handlingar av hopp, tro och kärlek, för att förflyttas i den riktningen.

Ett vänligt ord i vardagen föder kärlek. Hopp tänds när människor ställer upp för varandra. Men i?stället tror jag många med mig upplever att det blivit hårdare och kallare i Sverige. Att färre säger ifrån. Många verkar av lättja titta bort i stället för att ingripa när någon är i nöd.

Men det är inte acceptabelt att blunda när någon våldtas. Det är inte okej att vara passiv när ett barn drunknar. Det är inte godtagbart att inte slå larm när någon misshandlas.

Därför har kristdemokraterna föreslagit en lag som gör oss alla skyldiga att ingripa när en medmänniska är i nöd, om ingripandet kan ske utan fara för vår egen hälsa. En sådan lag finns i flera EU-länder och skulle sända en tydlig signal – vi har ett ansvar för varandra och accepterar inte passivitet inför en medmänniska i nöd. Och handlingar av medmänsklighet kan skapa ett mer kärleksfullt och medmänskligt samhälle.

Jag kan heller inte acceptera att vi ser en människosyn utvecklas där människan värderas utifrån utseende, ägodelar eller förmåga i stället för utifrån att hon är. Ett uttryck för detta är det hårda trycket på de unga i dag. Det har lett till att förskrivningen av antidepressiva medel till tonåringar har sexdubblats. Många skär sig själva för att dämpa ångest. Antalet tjejer som vårdas för akut alkoholförgiftning har tredubblats de senaste åren. Och vuxenvärlden sviker.

Vi måste alla, som politiker, medborgare och medmänniskor, fråga oss: Vad är det för ett samhälle som inte lyckats förmedla till ­våra unga att de är värdefulla som de är? Vad är det för ett samhälle som inte förmår att ge de unga hopp?

När man söker svaren på varför ungas hopplöshet, oro och självdestruktivitet ökar så är en orsak som nämns den misslyckade jakten på perfektion. Allan Comstedt, psykolog vid studentpsykiatriska kliniken i Jönköping säger i Svenska Dagbladet: ”Jag märker en utbredd fixering vid perfektion hos ungdomarna. Man ska i allt vara fullkomlig??//... De har svårt att fördra den mänskliga svagheten. De utvecklar?...//... ingen förmåga att se både sina plus och minus och ändå ge sig själva godkänt.” Studentpsykologen säger också att relationerna till vuxna brister. Att de inte finns till hands när unga söker efter mening i tillvaron. Det som saknas är ”någon som visar empati, som lyssnar och som håller om”.

Jag tror att han har rätt, och jag menar att det finns en plats där vi mer än någon annanstans värderas och älskas, inte för perfektion, utan för dem vi är. Bortom prestationer, utseende och ägodelar. En plats som främjar trygga relationer, där det finns någon som lyssnar och håller om. Det är i familjen.

Jag är den förste att erkänna att alla familjer inte fungerar perfekt, men för de flesta är ändå familjen oersättlig. Men hur kan det då komma sig att så få vill erbjuda familjen stöd? Att så få slåss för föräldrarnas möjlighet till mer tid med sina barn?

Hur kan det då komma sig att den som tycker att familjen är viktig och att familjesplittring är ett av våra största samhällsproblem betraktas som bakåtsträvande och reaktionär?

Nej, vill vi ha mer kärlek i samhället kan vi inte fortsätta att hacka på familjen och minska dess frihet och möjlighet att fungera. Det är min övertygelse.

Göran Hägglund (47 år Partiledare kristdemokraterna)