ÅSIKT

Sannolikhet: 100 procent

Birgitta Hambraeus: Tjernobyl är ännu i dag en läckande katastrof – men propagandan för kärnkraft fortsätter

1 av 2 | Foto: AP
TJERNOBYL FÖR 20 ÅR SEDAN Explosionen i kärnkraftverket orsakade radioaktivt nedfall långt utanför Ukraina och även i Sverige. Till höger: strålningsskadade barn från en by nära Tjernobyl veckorna efter katastrofen. Ännu i dag skördar den dödsoffer, främst i Vitryssland, genom av olika former av cancer.
DEBATT

Det duggade litet i Sundbyberg den 30 april 1986. Senare visste jag som ledamot av Statens Strålskyddsinstitut att det radioaktiva molnet från Tjernobyl passerade Stockholm då.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi hade tur att regnet inte var ihållande och släppte ned mer radioaktivitet över huvudstaden.

Birgitta Hambraeus är en av dem som startade kärnkraftsmotståndet i Sverige. 1973 beslöt riksdagen att ompröva planerna på 24 reaktorer.

Den våren ringde nuvarande professor Jonas Berg från Uppsala och var upprörd över att de vattenpölar i trädgården, där hans små barn lekte, gjorde ett så stort utslag på strålningsmätarna att han skulle fått ordna speciell skyddssanering om radioaktiviteten varit lika hög i hans laboratorium.

Efter Harrisburg-haveriet i USA 1979 gisslade Tage Danielsson sannolikhetsberäkningarna. En explosion i ett kärnkraftverk var så helt skrattretande osannolik att risken var försumbar. Nu blev sannolikheten plötsligt 100 procent.

Tjernobyl är en fortsatt läckande katastrof. Våra sinnen kan inte uppfatta när vi drabbas av skadliga stråldoser. Hur många har dött i cancer och genom nedsatt immunförsvar? Statistiken är helt otillförlitlig. Vinden blåste från kraftverket i Ukraina mot Vitryssland, som kanske drabbades värst. Men det radioaktiva molnet spreds även över stora delar av Europa och många länder beslöt att lägga ned kärnkraftverk.

Kärnkraftindustrin var redan i kris, inte minst därför att verken blev för dyra när de inte subventionerades av militära anslag eller som prototyper. Och i och med olyckan i Tjernobyl framstod tydligt de mänskliga riskerna sammankopplade med kärnkraft.

Men IAEA, det internationella atomenergiorganet, fortsätter idogt att propagera för kärnkraft, enligt sina statuter från ”Atoms for Peace”-yran på 1950-talet.

Kan man klyva atomer kan man göra atombomber lika väl som atomkraft. Tekniken är nämligen densamma. Ett övertydligt exempel är Iran. IAEA har således en omöjlig uppgift att hindra att fler länder skaffar atombomber samtidigt som de uppmuntrar till kärnkraftsproduktion.

Också Sverige tänkte sig från början en egen atombomb, med bränsle från Billingen. Staten och näringslivet satsade tillsammans stort på atomkraft. Men det folkliga motståndet mot bomben blev för starkt. Kvinnorna gjorde en stor insats, särskilt Inga Thorsson (s) och Astrid Pettersson (c). De skapade en folkrörelse mot den blå-gula atombomben och fick riksdagen att besluta att stoppa bombprogrammet, men kvar fanns forskning och god finansiering för ett stort kärnkraftsprogram. Det dåvarande statliga verket Vattenfall, som byggde hälften av reaktorerna, fick alla pengar som behövdes direkt över statskassan. Tala om subventionering! Det kunde ha varit vindkraft och annan solenergi i stället!

De två nedlagda reaktorerna i Barsebäck beräknades kunnat ge cirka 7 TWh per år. I Sveriges skogar ligger årligen cirka 20 TWh skogsavfall som inte används.

Mönsterås kemiska massafabrik är självförsörjande på energi. De använder spill som förut förorenade Östersjön till elproduktion och processvärme. Många industrier bryr sig inte om att producera den el de kunde få i stort sett gratis som bieffekt.

Kampen mot kärnkraft började 1972 i riksdagen. Det är märkligt att vissa politiska partier fortfarande tror på kärnkraftslobbyisterna. Man förtränger uppenbarligen kopplingen till atombomber och de konkreta erfarenheter som nu finns av förnybar energi och effektivisering.

Birgitta Hambraeus (76 år Orsa fd riksdagsledamot ordförande Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet)