ÅSIKT

Okej för lite skvaller – men varför fokuserar ni på det?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Jag gillar det som jag tror är, eller en gång var, kvällstidningsidén: samma nyheter som morgondrakarna, men matigare och folkligare – ett slags folkbildningsjournalistik.

Givetvis kan en sådan idé leva parallellt med ett visst mått av lättsinnigheter – skvaller, sexchocker, snaskigheter. Ni får ofta kritik för lättsinnigheterna och ni brukar genomgående försvara det med att 1) det intresserar folk och 2) det är inte särskilt schysst att sätta sig till doms över vad folk vill läsa om. Jag kan köpa det.

Min uppfattning är dock att fokus under lång tid gradvis förskjutits, från KU-förhören till kändisarnas trassliga privatliv. Visst, ni lägger ner stora resurser på nyheter och artikelserier av ett helt annat slag – kvinnovåldsserien är bara ett exempel. Men det känns som att ni TRYCKER allt mer på det såpaaktiga, vill lyfta fram det. Särskilt tydligt blir det när ni först springer efter Persbrandt och sedan skriver om att han mår dåligt för att journalister springer efter honom ?

Det gör mig besviken och besvärad. Jag vill köpa Aftonbladet, men gör det alltmer sällan eftersom jag som aktiv konsument är rädd för att skicka fel signaler till er – blåser ni på om Borgs pokaler på löpet och ettan och jag köper tidningen, då tror ni kanske att det var just pokalerna jag ville läsa om. Men så var det ju inte.

Min frågor är:

1. Har du någon som helst förståelse för ovanstående?

2. Tycker du själv att fokus har förflyttats?

3. Hur formulerar ni er idé i dag – vilket uppdrag ger ni er själva?

Svar: Till att börja med vill jag kommentera nyheten om att Björn Borg ville sälja sina Wimbledonpokaler. En nyhet som blev förstasidesstoff inte bara i Aftonbladet utan i de flesta stora dagstidningar runt om i Europa och USA.

Det fanns flera skäl till det. Björn Borg är en av världens mest kända och beundrade idrottsmän. Han har tjänat hundratals miljoner under sin karriär. Att han nu skulle vara så fattig att han tvingades sälja sina finaste pokaler på auktion slog ner som en bomb. Därför blev det så uppmärksammat.

Nu till dina tre frågor.

1. Jag har absolut respekt för dina funderingar. Det är svårt att mixa en tidning så att det passar alla.

2. Aftonbladet har alltid skrivit mycket om musik, film och tv-personer på nöjessidorna. Själv var jag nöjeschef i mitten av 80-talet och är medskyldig till att Melodifestivalen blivit hela Sveriges angelägenhet.

3. Att ge Aftonbladets läsare nyheter, fördjupning, debatt och förströelse.

Jag blev lurad att köpa bilagan

Köpte som vanligt er tidning den 12/4, och såg att man fick en dvd-film på köpet, varför jag även köpte en bilaga. Döm om min förvåning när jag fick se att det bara var en reklam för uthyrning. Varför lura folk att köpa bilagan på detta vis?

Svar: Du måste ha missuppfattat erbjudandet.

Alla som köpte Aftonbladets tv-tidning den dagen och följde instruktionerna fick ett par dagar senare en dvd–film gratis och portofritt hem i brevlådan.

När får de äldre läsarna sitt nöjesliv?

Under rubriken ”Nöjesliv” publiceras 6–8 sidor per dag ägnat den yngre läsekretsen.

När får de äldre läsarna motsvarande specialsidor?

Eller är deras nöje de sidor som handlar om krig, olyckor och korruption?

Svar: ”Nöjesliv” är till för alla läsare som är intresserade av film, tv, musik och kända artister.