ÅSIKT

S eller M = pest eller kolera

DEBATT

Sossarna och moderaterna - eviga fiender som tycks ha mer gemensamt än vad de själva vill erkänna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Eller är de verkligen fiender nu för tiden?

Foto: Björn Lindahl
Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Persson (s) var båda nöjda med sina insatster i partiledardebatten i SVT:s Agenda.

Kan det vara som så att alltihop egentligen bara är ett välregisserat spektakel i syfte att lura väljarna och få dem att tro att de röstar på ett parti som tar tillvara just deras behov och önskemål?

Kan det vara som så att Göran och Fredrik träffas i smyg inför varje rörelse och lägger upp strategin inför kommande valdebatter? Vad de ska debattera, vad de ska vara oense om och så vidare.

För om man verkligen tänker efter så verkar deras debatter en aning krystade. Vad har de egentligen att vara ovänner om? Båda ser sig som europavänner och båda tycker att det är en bra idé att minska svenska väljares inflytande över sitt eget land och sina egna liv. Båda är - trots över en halv miljon inhemska arbetslösa - överens om att man ska öka arbetskraftsinvandringen. Måhända har de olika skäl till detta, sossarna vill agera världssamvete och importera fler väljare och moderaterna vill ha billig arbetskraft som kan konkurrera ned de svenska lönerna. Slutresultatet kommer dock att bli detsamma, försämrade villkor för de få som fortfarande har arbete och ökade kostnader för alla.

Moderaterna vill sänka ersättningarna för de arbetslösa och göra a-kassan tidsbegränsad, sossarna vill ha kvar samma nivåer som idag men införa straffarbete för att de har haft fräckheten att bli permitterade. Moderaterna vill göra permitterade och sjuka till socialfall som ska stå med mössan i handen uppe på socialkontoret varje gång de behöver en slant till en ny vinterjacka, sossarna vill införa tvångsarbete. Arbetslösa ska skotta snö och byta gardiner för småpengar. Där har vi den kommande valrörelsens huvudträtoämne.

Landet håller på att gå under, hela västvärldens existens hotas, vi står inför förändringar som kommer att innebära stora försämringar för de flesta utav oss. De två företrädarna ur Sveriges nya politiska överklass är oense om femton procent i bidragssänkningar. Illa för de arbetslösa och sjuka men är detta verkligen något att slösa krut på? Låter det inte lite väl krystat och regisserat? Har de verkligen inget annat att debattera om? Står och faller verkligen Sveriges ekonomi med dessa femton procents vara eller icke vara?

Båda kallar sig för arbetarvänner, sossarna rider på gamla meriter från tiden när de verkligen var ett arbetarparti och moderaterna försöker lura i sina väljare att de är det "nya arbetarpartiet".

Båda partiernas politik innebär dock inga förbättringar för den krympande delen löntagare i Sverige, bara försämringar. Sossarna höjer lönerna i samma takt som man höjer skatterna och moderaterna vill göra tvärtom, sänka skatten i samma takt som lönerna kommer att sänkas.

Naturligtvis är detta inget de erkänner, snarare tvärtom. Men det är detta som blir den naturliga konsekvensen av deras politik.

Så vad finns det för alternativ för en alldeles vanlig löntagare i dagens Sverige? Vänsterpartiet kanske? Ja, om man vill att våra skattepengar ska gå till feminister och div flummiga projekt som inte har det minsta med arbetarrörelsen att göra. Om man tror på en fullkomligt utopisk politik som går ut på att så få som möjligt ska arbeta så lite som möjligt, att vi istället ska springa omkring och kramas med blommor i håret och ta parti för diverse kommunistiska och islamistiska diktaturer i världen, då ska man rösta på dem!

Skulle inte tro det va?

Finns det några partier kvar? Miljöpartiet kanske? Javisst! Tycker man att mulltoa, kompostering, sopsortering och en allmänt verklighetsfrånvarande politik som är skrämmande nära extremvänsterns människosyn borde sättas först på dagordningen, då ska man rösta på dem.

Jag avstår!

Men de andra borgerliga partierna då? Vi har ju KD, Centern och Folkpartiet, det kanske vore något?

Inte för mig i alla fall!

Liksom en röst på Vänsterpartiet är en röst på sossarna så är en röst på de borgerliga stödpartierna en röst på Moderaterna.

Så nu är vi tillbaka där vi började. Valet står egentligen bara mellan två partier och båda är enligt mig lika illa. Ingen tar tillvara mina och mina arbetande vänners intressen.

Moderaterna och sossarna för en politik som är alldeles för nära varandra för min smak. Båda symboliserar det "Nya Sverige", den nya tidsandan där vi alla tacksamt ska böja våra huvuden inför den nya politiska överklassen och frivilligt avsäga vår självbestämmanderätt. Vi ska tacksamt se våra arbetsplatser försvinna utomlands och de som vågar protestera kallas för bakåtsträvare.

Vi ska omskolas till designers, projektledare, processanalytiker och ingenjörer, oavsett ålder och tidigare bakgrund, anlag och begåvning. Är du gammal, saknar pengar eller begåvning eller bara saknar läggning för just detta - skyll dig själv din jävla bakåtsträvare!

Vi ska alla anpassa oss och de som inte kan ska antingen tvingas leva på socialbidragsnivåer eller skotta snö och klippa gräs för småpengar. Dagens unga åttiotalister riskerar att få se sina förärldrar som flask- och burkletare om några år.

Både moderater och sossar hyllar globalismen och kallar sig arbetarvänner, trots att det inte finns några bevis för att denna globalism skulle vara positiv för oss vanliga löntagare i västvärlden. Hitills så har vi sett en motsatt utveckling.

Men å andra sidan så var det länge sedan som sossarna värnade om arbetarna, moderaterna har aldrig gjort det...

Läsarnas val tar en kort paus, men håll ögonen öppna. Snart är vi tillbaka och rör om i valrörelsen. Debattredaktionen  

Peter Ferm (41 år Karlstad)