ÅSIKT

Politiken de talar tyst om

15 LO-toppar: Högeralliansen mörkar om hur de vill försämra för vanliga löntagare

Foto: björn lindahl
på fel väg "Valet på söndag står mellan högeralliansens experiment för en ny oprövad och hårdare samhällsmodell – och en på många sätt framgångsrik svensk samhälls- och arbetsmarknadsmodell", skriver Wanja Lundby-Wedin och 13 andra LO-chefer.
DEBATT

Det är viktigt att de verkliga skiljelinjerna i svensk politik blir synliga och tydliga innan valet äger rum på söndag.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Inför årets val har högeralliansen gjort mängder av mediala utspel, men mörkat i ett antal frågor som direkt påverkar löntagare och andra.

Att tränga bakom retoriken och få en djupare förståelse av förslagens konsekvenser är inte alltid lätt. Det visar inte minst en undersökning bland 2 000 medlemmar i LO-förbundet Hotell och restaurangfacket. Där uppger sex av tio att de inte känner till högeralliansens förslag att a-kasse- och fackavgiften ska bli upp till 400 kronor dyrare per månad, eller att ersättningen sänks med 3 000 kronor för inkomsttagare med 20 000 i månadslön som förlorar jobbet.

Bilden som högeralliansen vill ge av sin politik är att den skulle vara till gagn för alla. De säger sig bland annat vilja bekämpa utanförskapet. Det är en god ambition, men den politik de presenterat leder inte dit. I?stället ser vi ett samhälle där framför allt de sämst ställda kommer att få det ännu sämre. Det utanförskap som de borgerliga partierna talar om att bryta, kommer att bli än mer påtagligt om högeralliansens politik genomförs.

Av den skattesänkning som utlovats till vanliga löntagare skulle det knappt bli något kvar när utöver tidigare nämnda kostnadsökningar också trafikförsäkringen höjs och nya avgifter införs på sjuk- och apoteksbesök. Blir man dessutom sjuk, förlorar jobbet, eller är hemma med sina barn så kommer det att svida rejält i plånboken.

Högeralliansen säger sig också vilja öka sysselsättningen och hävdar att en försämrad a-kassa är en viktig del i detta. Hur en sänkt a-kassa skapar fler jobb blir endast begripligt om man kan tänka sig en ny låglönemarknad i Sverige. Vi talar då om jobb vars löner är så låga att vi inte längre har dem kvar. Sådana jobb välkomnar inte vi inom fackföreningsrörelsen. Vi vill ha jobb som gör det möjligt att leva av sin lön. En sänkt a-kassa drabbar dessutom alla på arbetsmarknaden då den skapar en press nedåt på lönerna. Det hotar tolv års reallöneökningar.

Vi tror istället på att skapa fler jobb genom en kombination av en stark samhällsekonomi, god efterfrågan, nya infrastruktursatsningar, utbildning och forskning, fler anställda inom den gemensamma välfärdssektorn, samt aktivt stöd till dem som har svårt att få jobb.

Valet handlar också om tryggheten på jobbet. Mot socialdemokraternas förslag om tryggare anställningar och en fortsatt stark svensk modell för arbetsmarknaden, ställer moderaterna förslag som leder till fler otrygga anställningar, ofrivilligt företagande och kraftigt försvagat inflytande för de anställda.

Valet på söndag står mellan en på många sätt framgångsrik svensk samhälls- och arbetsmarknadsmodell som hanterats under samförstånd av regeringar med olika politisk sammansättning och högeralliansens experiment för en ny oprövad och hårdare samhällsmodell.

I slutänden handlar valet om vilket samhälle vi vill leva i. Är det ett samhälle där vi håller ihop, där alla ska med, där trygga människor vågar ta sig från det gamla till det nya? Eller är det ett samhälle där klyftorna mellan de privilegierade och de utsatta ökar; där friska, arbetsföra och unga ställs mot sjuka, arbetslösa och äldre; och där vi tror att ”hungriga vargar jagar bäst”?

På söndag är det svenska folket – alla undersköterskor, industriarbetare, kassörskor, byggnadsarbetare, tjänstemän, akademiker och andra – som tillsammans väljer. För oss är valet tydligt: vi röstar med hjärtat till vänster – på socialdemokraterna.

Dagens debattörer

ARTIKELN HANDLAR OM