ÅSIKT

Uppdatera din syn på sex & porr, Schyman

Petra Östergren: Schyman går endast patriarkatets ärenden i sin jakt på feministiska poäng

Feminister på fel spår Vad Gudrun Schyman egentligen gör när hon höjer sitt finger mot H&M:s underklädeskampanj är att dela upp kvinnor i horor och madonnor, skriver Petra Östergren.
DEBATT

Gudrun Schyman har säkert goda avsikter, men när hon

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

angriper H&M:s julreklam med lättklädda modeller och kallar detta ”light-porr” och ”pornofiering” gör hon feminismen en björntjänst.

Aftonbladet 21 november.

För vad hon egentligen gör, i syfte att vinna medial uppmärksamhet och få feministiska poäng, är att utnyttja det urgamla patriarkala system som delar upp kvinnor i horor och madonnor, fina flickor och dåliga. Horstigmat kallas det för.

Detta stigma gör kvinnor ständigt vaksamma på sitt beteende. För en kvinna vet att så snart hon går utanför ramarna för vad som är lämpligt blir hon stämplad. Det behöver inte ens ha med sex att göra. Hur många tjejer kallas inte för ”hora” i skolan, bara för att hon är lite väl kaxig, självsäker och uppstudsig?

Och mot det stigmat hjälper inte några ”vägra kallas hora”-kampanjer eller bojkotter av H&M. Vad feminismen, och Gudrun Schyman, istället borde göra är att ifrågasätta denna ordning. Varför får inte kvinnor vara sensuella eller sexuella på bild? Vad är det som är så upprörande och ofeministiskt med det? Kan det inte tvärtom vara bra att även visa kvinnor som sexuella varelser?

Dessutom visar modern feministisk medieforskning något helt annat än vad den gamla feministiska analysen kommit fram till. Dels det allra mest grundläggande: att bilder inte handlar om en envägskommunikation med statiska budskap. Budskapen är snarare många olika och något som betraktarna förhåller sig till på flera olika sätt. Dels något annat mycket spännande: pornografin visar inte kvinnor som passiva objekt, utan som handlande subjekt.

I Australien blev till exempel en grupp forskare förvånade över resultatet när de undersökte landets 50 bästsäljande porrfilmer (de flesta importerade från USA). De ville veta hur kvinnor och män representerades och undersökte saker som vem som tog initiativ till sex, vems njutning som fick uppmärksamhet, om aktörerna fick säga hur de ville ha sex och utifrån vems perspektiv filmen presenterades. De kom fram till att kvinnorna var aktiva, hade kontroll och inte porträtterades som sexobjekt utan som aktiva sexuella agenter

Förutom att ändra sättet vi förstår sexuella bilder på och utmana horstigmat, måste vi också göra upp med något annat. Den underliggande sexualmoralen, något som styr mycket av kritiken mot porr.

Som jag visar i min bok ”Porr, horor och feminister” är Gudrun Schyman en av de porrkritiker som håller trogen heterosexuell tvåsamhet och kärlek högst. Hon menar till och med att feminismen är en kärlekens ”räddningsaktion”, för det är på det sättet som män och kvinnor kan mötas och samhället därigenom förbättras. Andra säger rakt ut att det allra bästa sexet är det som handlar om ”genuin” närhet.

Och visst vore det fantastiskt om alla kände innerlig njutning, genuin närhet eller kärleksfull tillit varje gång de hade sex. Att parterna alltid var helt jämställda, fullständigt trygga och älskade. Detta slags sex är det många som önskar men få förunnas. Men man måste komma ihåg att detta är kanske inte är alla människors mål eller möjligheter med sin sexualitet. Det är också vanskligt att värdera viss sex som bättre än annan, utan att ingående motivera varför, problematisera antaganden och undersöka konsekvenserna.

För ur ett feministiskt perspektiv är kärleks- och relationskravet djupt problematiskt. Feminister har länge kritiserat hur själva idén om kärlek och de förväntningar som ställs på kvinnor i parrelationer påverkar deras liv. Det är föreställningar och förväntningar om romantik, kärlek och parrelationer som bidrar till att kvinnor begränsar sina drömmar och liv. För att inte tala om alla hunsningar som accepteras och alla slag som förlåts – i kärlekens namn.

Feminister i politiken behöver uppdatera sin syn på sex. Och porr. Många andra har redan gjort det.

Dagens debattör

Petra Östergren 41 år, Stockholm. Feminist och författare. Aktuell med boken Porr, horor och feminister.
ARTIKELN HANDLAR OM