ÅSIKT

Miljöskatterna används inte till att förbättra miljön

Nils Bohlin, Skattebetalarnas förening: ”Staten tar ut nära 8 000 kr per svensk men bara 500 kr används inom miljön”

DEBATT

Utgiftsälskande politiker profiterar på miljöintresset.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

De höga miljöskatter svenska folket betalar idag försvinner nämligen ner i statsbudgetens svarta hål. Istället för att finansiera annan verksamhet borde de återgå till hushållen i form av skattelindringar på icke miljöskadlig verksamhet inom samma område.

Det vore bra för miljön, för det folkliga stödet för miljöpolitiken och för privatekonomin.

Tanken med ”miljöskatter” är att de ger två effekter, som båda verkar i miljöförbättrande riktning. Dels ger det dig ett skäl att se över ditt beteende - köra mindre bil, sänka värmen i huset, sortera dina sopor etc. Dels ger det dig anledning att välja mer miljövänlig teknik – en bil som inte går på bensin eller diesel, bergvärme istället för oljepanna etc. Detta har nog få invändningar emot. Problemet är att dessa skatter gräver djupa hål i din plånbok och gör det svårt att få pengarna att räcka till.

Många biter ihop och tänker att skattepengarna används till de dyra investeringar staten måste göra för att skapa förutsättningar för miljövänligare transporter, boende och energi. Problemet är att detta är långt ifrån sant. Staten tar ut ungefär 8 000 kr per svensk och år i miljöskatter. Utgifter som är direkt inriktade på att förbättra miljön och underlätta miljöanpassningen uppgår till 500 kr.

Naturligtvis kan man hävda att delar av anslagen för järnvägar- och vägar är utgifter för miljön. Liksom en del som satsas på FoU är viktigt för miljön. Men även om man räknar in de delarna förändras inte slutsatsen.

De miljöskatter du betalar för att du ska agera mera miljövänligt används till allt möjligt annat i statens stora budget. Det har helt enkelt blivit ett lätt sätt för politiker att få in pengar då skatter på detta område möter mindre protester mot bakgrund av dagens miljömedvetenhet. Det förefaller råda bred politisk enighet kring att årligen dra in över 70 miljarder kronor i skatt samtidigt som bråkdelar av detta pytsas ut i små, krångliga och tidsbegränsade skattelättnader och bidrag.

Ibland dyker det upp ett tidsbegränsat litet bidrag till att byta fönster, omgärdat av restriktioner och motverkat av höjd fastighetsskatt. Ibland utlovas befrielse från trängselskatt för den som köper miljöbil varefter löftet senare återkallas. Viljan att ge hushållen och företagen egenmakt när det gäller miljöomställning tycks mycket liten.

Dessutom är det ju tydligt att planerna för framtiden är att höja skatterna på miljöområdet rejält! Skattebetalarnas Förening föreslår därför att en ny princip införs där alla miljöskatter krona för krona används till att sänka skatterna på icke miljöskadlig verksamhet inom samma område som uttaget sker. På så sätt uppnås en kostnadsneutralitet. Ett bra exempel är trafiken. Att köra en bil med fossila drivmedel är skadligt för miljön, men att äga en bil är i sig inte skadligt.

Avskaffa därför andra skatter på trafik, som fordonsskatten, när de på drivmedel höjs. Om varje höjning av en miljöskatt möttes av motsvarande skattesänkning inom samma område skulle takten i miljöomställningen bli betydligt större samtidigt som hushållen behöll sin standard. Den som agerar miljösmart belönas med lägre skatt medan miljöbovar straffas.

FAKTA

Staten tar ut ungefär 8 000 kr per svensk och år i miljöskatter. Utgifter som är direkt inriktade på att förbättra miljön och underlätta miljöanpassningen uppgår till 500 kr.

De miljöskatter du betalar för att du ska agera mera miljövänligt används till allt möjligt annat i statens stora budget, skriver Nils Bohlin, Skattebetalarnas förening.

Debattören

Nils Bohlin

Chefekonom, Skattebetalarnas Förening