ÅSIKT

Världens bästa skola kräver ny teknik

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Lasse Allard
Barn på Örbyskolan.

Regeringens vision är att den svenska skolan ska vara en skola i världsklass. Det är ett bra mål, men finns förutsättningarna för att uppnå det? Vi vill påstå att det måste finnas vissa strukturer för att skolan och lärarna ska kunna uppfylla kraven från politikerna: en bra arbetsorganisation, gott om resurser att se och hjälpa varje elev, välutbildade lärare och stöd i tekniska verktyg. Det sistnämnda, tillgång till datorer och ny teknik, är självklart på de flesta andra jobb, men skolan ligger efter, när den snarare borde ligga före. Och ansvaret för det delas av regeringen och Sveriges kommuner.

90 procent av lärarna och skolledarna uppger i en färsk Synnovateundersökning, som gjorts på uppdrag av Microsoft, att de upplever ökade krav från föräldrar på digital kommunikation. Det är inte konstigt – föräldrar vill vara väl informerade om hur det går för barnen och ser den nya tekniken som ett sätt att underlätta kontrakten med skolan. Men cirka 300 kommunala grundskolor saknar tyvärr fortfarande helt e-post. Hur ska lärarna i dessa skolor klara att möta föräldrarnas och andras krav?

Skolan ska kompensera för elevernas skilda bakgrunder, där tillgång och kunskap om IT är en faktor. Samtidigt som många elever har tillgång till betydligt bättre teknik hemma än vad de möter i skolan, har andra inte alls de förutsättningarna. Ska skolan kunna kompensera för dessa skillnader, måste också skolan ligga i teknikens framkant.

Datorer är självklart för andra yrkesgrupper som jobbar med kommunikation människor emellan. Långt ifrån alla lärare har en arbetsplats och en dator i skolan. I skolan går det två lärare på varje dator då inräknat de datorer som används av eleverna och de som är mer än fyra år gamla. Många lärare saknar alltså möjlighet att använda datorn som ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel. Det kan handla om att det blir mindre av att hålla kontakt med föräldrar och andra via e-post, söka kompletterande läromedel, testa olika lärmetoder, formulera uppgifter med hjälp av information från Internet, dela arbetsuppgifter och bedömningsmallar med andra lärare, ta stöd för sin undervisning i aktuell forskning.

Riksdagen har nyligen beslutat att eleverna i grundskolan ska få skriftliga omdömen, om skolan så beslutar redan från första klass. Med detta ökar kraven på att dokumentera, kommunicera och lagra dessa bedömningar elektroniskt. Och detta förutsätter förstås att det finns tillgång till teknik. Eller är det helt enkelt så att skolan förväntas fortsätta sin verksamhet med arkivbeständigt bläck, trasslande kopiatorer, matta OH-bilder och handskrivna underlag?

Bristen kan inte heller avhjälpas med att lärare använder sina privata datorer, eftersom 4 av 10 lärare inte har tillåtelse eller möjlighet att koppla upp sig mot skolans nätverk då de befinner sig på annan plats än i skolan. Mobilitet och flexibilitet borde vara en självklarhet för lärare som har mycket planeringstid och där delar av arbetet kan utföras till exempel hemifrån.

Hur tänker man då man från politikernas håll? Hur skriver man hundratals omdömen inom loppet av några veckor och lagrar dem i upp till 10 år, som lagen föreskriver, om man saknar verktyg för att klara av det? Hur får lärare del av för yrket viktig forskning om vad som gör skolan bättre om det är för krångligt? Hur ska Sverige kunna vara en av de främsta av världens kunskapsnationer om lärares förutsättningar – där tillgång till bra teknik är en – är betydligt sämre än för andra yrkesgrupper?

Svaret är förstås att ansvariga politiker såväl i regeringen som i Sveriges kommuner måste uppgradera skolan – och för det krävs resurser. Vi accepterar inte att vår skola lever kvar i 1900-talet. Vi vill ha en modern skola som har de bästa förutsättningarna att bli en skola i världsklass.

Eva Pethrus, Ansvarig för partnerskap i Lärande, Microsoft, Eva-Lis Sirén, Förbundsordförande, Lärarförbundet