ÅSIKT

Reglerna krossar ungas drömmar

Andreas Gabrielsson: Bara för att jag har betyg får jag inte yrkesutbilda mig

DEBATT

Det är vidrigt att vara arbetslös och gång på gång få sina ambitioner och drömmar krossade av fullständigt makalösa och otroliga regler som åldergränser och krav på icke fullständigt gymnasiebetyg, skriver Andreas Gabrielsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Thomas Johansson
Andreas Gabrielsson, ung och arbetslös.

Jag är ännu en av alla motarbetade ungdomar i det här landet. Jag är ännu en av dem som har fått svälja sin besvikelse över att ingenting går som man hade hoppats.

Jag var en ung och hoppfull människa som äntligen hade hittat utbildningar som intresserade mig och börjat inse att jag kanske också kunde få ett fast jobb en dag. Jag sökte en del utbildningar på Vuxenskolan i Göteborg och somnade gott den natten när jag tänkte på att min rastlöshet och min osäkerhet över framtiden så sakteliga hade börjat driva iväg.

Men så kom beskedet; jag fick veta att jag med 99 procents sannolikhet inte skulle komma in på någon av dessa utbildningar, då personer utan fullständigt gymnasiebetyg hade förtur till alla de utbildningar jag hade sökt.

Så kom ångesten och osäkerheten igen. Jag satt där och förstod inte riktigt vad som hade hänt.

I gymnasiet så fick man alltid höra att det var bra med ett gymnasiebetyg, och att man skulle kämpa på och orka med trots all denna skoltrötthet som gnagde inom en.

Och jag höll ut. Jag höll ut med tanken på att en dag kunna få en någorlunda stabil ekonomi och att mina föräldrar skulle kunna berätta vad jag arbetade med. Att de skulle kunna vara stolta över det.

Jag förstår att man ska hjälpa människor utan gymnasiebetyg in i arbetslivet, men ska människorna med fullständiga betyg glömmas bort? Är jag misslyckad bara för att jag klev ut ur gymnasieskolans dörrar med en papperslapp i handen?

Att ha ett gymnasiebetyg behöver inte betyda att det enda man vill är att fortsätta läsa på högskolan. Människorna utan sitt betyg kan läsa upp det för att sedan söka in på den högskoleutbildning de längtar efter medan vi med våra betyg, inte direkt kan läsa ner våra så att vi kommer in på de yrkesutbildningar vi vill.

När man börjar gymnasiet är man ett barn och man förändras hela tiden på de tre åren och självklart är det inte konstigt att de som kan försöker få bra betyg då man dagligen matas av samhället, föräldrar, lärare etc med hur viktigt detta är för att komma in på den där eftertraktade högskoleutbildningen.

Men tänk om man, så här i efterhand, inser att man inte vill in på de flashiga universiteten då? Tänk om man, så här i efterhand, inser att man gärna kan tänka sig att bli målare, svetsare, elektriker eller byggnadsarbetare? Vad ska man göra då?

Lernia anordnar också yrkesutbildningar och ett tag så trodde jag att det var ett alternativ. Jag gjorde det oerhört naiva misstaget att tro att Arbetsförmedlingen kunde hjälpa mig. Det enda sättet att söka utbildningar till vissa Lerniakurser var genom Arbetsförmedlingen.

Återigen så blev jag chockad när jag fick höra att det på dessa utbildningar krävdes att jag minst var fyllda 25 år för att jag skulle kunna skriva in mig.

Tydligen så finns det inga platser för oss med en gymnasieexamen som är under 25 år på dessa utbildningar.

Vi är förvisade till högskoleutbildningar vi inte är intresserade av, eller till arbetsförmedlingskurser dit vi tvingas iväg för att kunna överleva och få några pengar överhuvudtaget.

Det är fullständigt vidrigt att vara arbetslös! Att ägna dagarna åt att slåss för att få de pengar jag har i min försäkring.

Men det är ännu vidrigare att vara arbetslös och gång på gång få sina ambitioner och drömmar krossade av fullständigt makalösa och otroliga regler som åldergränser och krav på icke fullständigt gymnasiebetyg.

Nu sitter jag här och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.

Det börjar bli vinter i Göteborg. Det börjar bli lite mörkare, jag vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska ta vägen. Tycker ni att ni har fått som ni ville ni tjänstemän och regelryttare? Är ni nöjda nu?

FAKTA

Dagens debattör

Andreas Gabrielsson,

23 år, bor i Bergsjön i Göteborg,

ung och arbetslös

Andreas Gabrielsson