ÅSIKT

Säg förlåt, Reinfeldt!

Elander och Björk: Sverige måste erkänna sitt ansvar för Liberias skuld

Foto: AP
2005 gick Liberias befolkning till val och fick en demokratiskt vald president, Ellen Johnson-Sirleaf. På 70-talet lånade Sverige miljontals kronor till den dåvarande diktaturen, trots att regeringen visste om de övergrepp på befolkningen som skedde i landet. 25 år av inbördeskrig och människorättskränkningar följde.
DEBATT

Regeringen bör aktivt arbeta för ett internationellt system för ansvarsfull långivning så att lån inte ges till diktaturregimer, skriver Sven Elander och Inger Björk med anledning av att Sverige avskriver Liberias skuld – med 200 miljoner från biståndskassan, pengar som andra fattiga nu går miste om.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Liberia är ett av världens fattigaste och mest skuldsatta länder. Liberias gigantiska skuldberg byggdes upp under de 25 år fram till 2003 då landet styrdes av hänsynslösa diktatorer. Sverige var ett av länderna som lånade ut pengar till krigsmaterial i Liberia, trots att man kände till de övergrepp som den dåvarande regeringen begick mot sitt eget folk.

När Liberia nu tar sina första steg som demokrati är det dags att också Sverige tar sitt ansvar. I veckan fattar regeringen beslut om att skriva av delar av Liberias skuld. Sverige har då möjlighet att skriva historia. Det krävs bara en sak: att man erkänner medansvar för att skulden uppstod och samtidigt ber Liberias folk om förlåtelse.

Genom att göra det skulle man sända ut en viktig signal: Rika länder måste sluta låna ut pengar till diktaturstater, och fattiga människor i dag ska inte behöva betala för lån som givits till diktatorer i historien.

Den 12 juli 1979 gav Sveriges regering sex miljoner i exportkreditgaranti, en slags försäkring, till Karlskronavarvet AB för tre kustbevakningsfartyg till Liberia.

Liberia var då en enpartistat och den liberianska regeringen hade just skjutit ihjäl 40 fredliga demonstranter som protesterade mot höga rispriser. En 25 år lång period av inbördeskrig och grova människorättskränkningar hade just inletts. Karlskronavarvet levererade fartygen men Liberia hade ingen möjlighet att betala. Köpet omvandlades till en statsskuld för Liberia till Sverige.

2005 hölls demokratiska val i Liberia och Ellen Johnson-Sirleaf valdes till Afrikas förste kvinnliga president.

Tarnue Mawolo, statssekreterare på Liberias finansdepartement, menar att Sverige agerade oansvarigt när man stöttade försäljningen av krigsfartyg till Liberia. Sverige borde ha vetat att oppositionen förföljdes och att fartygen var till för militären.

Liberia är bara toppen av ett isberg. I finanskrisens spår ökar utlåningen till fattiga länder och medelinkomstländer i ett rasande tempo. Lån kan vara bra för utvecklingen men utan ett internationellt regelverk som fastställer långivarens och låntagarens ansvar riskerar vi att åter hamna i en skuldkris av den typ som drabbade fattiga länder på 70-talet.

Nyligen backade svenska staten upp en vapenaffär mellan SAAB och Pakistan på 16 miljarder kronor.

Pakistan är en tveksam demokrati på väg i en ekonomisk och politisk kris och vapenaffären riskerar att läggas till Pakistans växande skuldberg. Vitryssland, vår närmaste diktatur, får miljardlån av IMF rakt in i statskassan. Rwanda, ett land i krig, likaså.

I Liberiafallet tar Sverige dessutom 200 miljoner från biståndskassan för att ”bekosta” skuldavskrivningen.

Men exportkreditnämnden, den myndighet som gav lånet, begär ingen ersättning från regeringen för att skulden skrivs av. De 200 miljonerna kan därmed användas till vad som helst. De enda som drabbas är de fattiga, som går miste om 200 miljoner i bistånd.

Men det finns ljuspunkter. USA:s nya president, Barack Obama, lovade under sin valkampanj att leda det internationella arbetet för att lösa frågan om ”illegitima skulder” och representanthuset har nyligen ställt sig bakom en motion som säger detsamma. Norge skrev nyligen av skulder till fem länder och erkände samtidigt medansvar för hur skulden kom till.

När Sverige nu skriver av Liberias skuld kan man utan alltför stora ansträngningar bidra i arbetet för ett ansvarsfullt internationellt skuldsystem.

Men då krävs:

Erkänn medansvar för skuldens uppkomst.

Använd inte biståndsmedel för att bekosta skuldavskrivningen.

Börja arbeta aktivt för ett internationellt system för ansvarsfull långivning så att lån inte ges till diktaturregimer eller till projekt som inte kommer medborgarna till del.

FAKTA

Dagens debattörer

Inger Björk

60 år, Stockholm

Generalsekreterare Forum Syd

Sven Elander

26 år, Stockholm,

Handläggare Globala utvecklingsfrågor Forum Syd

Inger Björk, Sven Elander