ÅSIKT

Stöd demokratirörelsen i Iran

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Massdemonstrationer pågår fortfarande på Teherans – och andra stora städers gator mot den sittande religiösa regimen. Den islamiska regimens milisgrupper har börjat använda hänsynslösa metoder mot människors fredliga protestmarscher. Därför har demonstranterna bestämt sig för att ändra taktiken. Nu undviker människor att samlas på en plats. De arrangerar sina demonstrationer på olika platser i små grupper. På det här sättet försöker små grupper att splittra regimens militära styrkor till olika områden och försvaga dem i sammandrabbning med människor.

På demonstrationerna ropar folket; ”död åt Khamenei” och ibland ses unga människor skriva samma slagord på gatuväggar. Människor har siktet inställt mot det islamiska prästerskaps legitimitet som under drygt 30 år har styrt landet med järnhand. Det är ett tydligt tecken på att den pågående politiska utvecklingen i Iran betraktas som en stor drivkraft för politisk utveckling i regionen.

Irans politiska omständighet har varit en viktig inspirationskälla för många olika politiska krafter i regionen. Man kan bland annat peka på Khomeinis frammarsch i politiken 1979, då han och hans anhängare tog över makten i Iran pådrivna av andra islamiska grupper i Mellanöstern. Därefter har kända extrema islamiska organisationer fått enormt militärt och ekonomiskt stöd direkt från Teheran för att etablera sig som politiska aktörer i regionen. Exempel på sådana är Hizbollah i Libanon, Hamas i Palestina, och olika islamiska shiité grupper i Irak, men sist men inte minst Al Qaida i Afghanistan.

Om den pågående demokratiseringsprocessen i Iran misslyckats med att nå sitt mål blir det en politisk nedgång för demokratiska krafter i regionen. Den största bristen som syns i den pågående folkliga kampen i Iran är bristen på ett seriöst demokratiskt ledarskap som inriktar sig på att sträva efter ett politiskt etablissemang med sekulära och demokratiska värderingar. Den utpekade motståndsledaren, Mir Hosein Mousavi, är ledaren för den islamiska regeringens olika interna falanger som under senaste presidentvalet har förlorat makten till den sittande presidenten Ahamadinejad. Det är självklart att Mousavi vill ha sin del av makten som han förlorat genom ett fullständigt valfusk i presidentvalet. Men Mousavi vill absolut inte att den islamiska regeringsmakten rasar ned och omvandlas till en modern sekulär stat. Han uppmanar hela tiden folket att fortsätta sin fredliga kamp inom ramen för den islamiska regimens konstitution som är totalt baserat på shariatt (den islamiska lagen).

Med anledning av alla dessa brister så behöver just nu den iranska befolkningens kampanj ett enormt stöd utifrån mot den befintliga iranska religiösa maktapparten och Mousavis anhängargrupper för att uppnå sitt mål. Ett riktigt stöd från omvärlden som står fast vid tanken att skilja stat, kultur, konst, skola och människors sociala förhållanden från religion.

Koroush Etemadi