Aftonbladet
Dagens namn: Helga, Olga
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör
Startsidan / Debatt

De blir miljonärer på förskolepengar

Debattören: Lättare att få tillstånd till dagis än spritserveringar

Förskolecheferna Annika Axiö och Marianne Forsberg menar att det svenska systemet där ägare kan plocka ut skyhöga vinster är djupt oetiskt – och dessutom ovanligt generöst jämfört med resten av Europa.   Förskolecheferna Annika Axiö och Marianne Forsberg menar att det svenska systemet där ägare kan plocka ut skyhöga vinster är djupt oetiskt – och dessutom ovanligt generöst jämfört med resten av Europa. Foto: PER GROTH

Vi är två erfarna förskollärare som sedan åtta respektive tio år driver varsin förskola i Stockholm. Nu ska vi avslöja hur lätt det vore för oss att bli miljonärer, men framför allt vill vi berätta varför vi låter bli.

Vi bildade nämligen inte våra aktiebolag för att tjäna pengar. Vi gjorde det för att kunna ägna oss åt det väsentliga – barnens utveckling. När förskolecheferna fick ökat administrativt ansvar och i praktiken förvandlades till byråkrater valde vi att starta eget för att stanna kvar nära verksamheten och dess vardag.

Vi hoppas att vi inte är ensamma om dessa bevekelsegrunder. Samtidigt ser vi med oro och besvikelse hur några av våra kollegor missbrukar förtroendet att förvalta skattepengarna för barnens bästa. Förskolan Kulturkrabatens ägare har plockat ut över nio miljoner kronor på två år och utgör bara det senaste exemplet på hur lycksökare och riskkapitalister ger sig in i förskolan för att tjäna pengar.



Med förvåning kan vi också konstatera att det är mycket lättare att få tillstånd att driva förskola än att servera alkohol. Vårt tillstånd varar dessutom för evigt medan krögarnas omprövas med jämna mellanrum.



Allt detta landar i en rak och viktig fråga: Ska man kunna bli miljonär på att bedriva skatte­finansierad verksamhet? För det är egentligen inte särskilt svårt. Låt oss berätta hur det skulle gå till:

 Öka intäkterna. Våra intäkter kommer till 91 procent från kommunen i form av barnpeng (föräldrarnas månadsavgift står för de övriga nio). Tar vi in fler barn får vi alltså mer pengar. Det är lätt gjort i Stockholm i dag, eftersom det på många håll är ont om förskoleplatser.

 Minska utgifterna. Våra utgifter består till 75 procent av personalkostnader. Och där kan vi skära rejält, till skillnad från i andra utgiftsposter som hyra, mat och blöjor. Unga barnskötare är mycket billigare än erfarna förskollärare. Outbildade är förstås allra billigast. Det är också mycket lönsamt att ha fler barn per pedagog.­ 7–8 barn per vuxen är mycket billigare än de 5–6 som vi har.



Miljonformeln är alltså enkel: ta in så många barn som möjligt och låt bli att anställa dyra förskollärare. Men ska det vara så lätt? Vem tänker på barnen – och på skattebetalarna som står för notan? Det undrar vi också.

Det finns i dag inga krav på hur stor andel förskollärarna ska utgöra eller hur många barn det får finnas per pedagog. Inte heller finns några regler för hur mycket ägarna får plocka ut i vinst. Att man tjänar stora pengar handlar alltså inte­ om att man är ”duktig” som ägare, tvärtom förutsätter det att man försämrar verksamheten.



Sätter inte konkurrens och inspektioner från kommunen stopp för detta? Nej. Det finns i stort sett ingen konkurrens i Stockholm eftersom platserna inte räcker till. Föräldrar i exempelvis Årsta har velat lämna Kulturkrabaten, men de hittar inga nya platser till sina barn. De har alltså inget fritt val. Marknaden finns inte i verkligheten, bara som en tanke, och man får ta den plats man får, ibland ganska långt från där man bor.



Utbildningsförvaltningen i Stockholm, som ska sköta till­synen av förskolorna, kan inte heller göra mycket. De ska bedöma om kvaliteten är tillräckligt hög, men utan fastställda normer för vad som är tillräckligt högt. Och trots att de kan ge kritik fortsätter i vissa fall verksamheten utan större förändringar.

Visst ska förskolor gå med vinst, det behövs för utvecklingsarbete och investeringar. Men det svenska systemet där ägare kan plocka ut skyhöga vinster är djupt oetiskt – och dessutom ovanligt generöst jämfört med resten av Europa. Vi skulle önska att man tjänar mer pengar ju duktigare man är – alltså om man bedriver en verksamhet med välmående barn och nöjda föräldrar.

Men är det så i förskolan? Eller tjänar man tvärtom mer pengar om man skär ner på kvaliteten?

För att få ordning i detta krävs politiskt mod. Någon måste våga sätta ner foten och besluta om regler som gynnar den kvalitet man säger sig vilja ha – och inte passivt fortsätta försvara ett grovmaskigt nät av till intet för­pliktande policyuttalanden.

Men vem är denna någon? Det är 95 dagar kvar till valet och vi väntar fortfarande på ett svar.

Annika Axiö

Marianne Forsberg

Bloggat om ungdomar och langning

  Dålig stil att köpa ut

Leos mamma:Att köpa ut alkohol till sitt barn när det inte ens är 18, tycker jag är riktig dålig stil! Det är som att säga till barnet att det är okej/bra att dricka. Jag skulle aldrig kunna köpa ut någon alkohol eller

tobak till mitt barn, utan får gott vänta till dem kan köpa själv. /.../

Jag skulle aldrig kunna stå ut med tanken på att jag tillåter min son att dricka.”




  Det är mera okej nu

Anneliegotland: ”Jag har en dotter som är 16 och jag märker att hos andra föräldrar så har inställningen till att deras barn dricker i den åldern ändrats.

Det är liksom mera okej att man går på systemet och köper ut än det var när min andra dotter var 16 (hon är nu 19). /.../ Varför har synen på alkohol till ungdomar förändrats så drastiskt? Eller har det alltid varit så här?”




    Bloggredaktör: Ulrika Lundberg

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet