ÅSIKT

Gör Rosengård till ekonomisk frizon

Johnny Munkhammar (M): Regleringar och skatter håller tillbaka företagandet

Foto: KRISTER HANSSON
Allvarlig situation Oroligheterna i Rosengård skulle kunna lösas genom att göra det enklare för företag att etablera sig i området, enligt debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Härom veckan brann Rosengårds centrum – igen. Den sociala desperation som utlöser detta beror på utanförskap, som i sin tur ytterst handlar om arbetslöshet. Situationen är orimlig – men kan lösas.

Forskningen är relativt samstämmig rörande orsakerna: Omfattande regleringar på arbetsmarknaden och höga skatter. Det är sådana hinder för jobb som måste rivas.

Är en förändring över hela landet inte möjlig kan frizoner vara en lösning. Då skulle områden som Rosengård befrias från skadliga skatter och regleringar. Då vore det lättare att starta företag, billigare att anställa och lönsammare att investera där.

RUT-avdraget visar att lägre skatt på arbete leder till fler jobb. Tänk om företagare kunde anställa för halva kostnaden i Rosengård. Tänk om företagaren och medarbetaren själva bestämde villkoren för anställningen. Tänk om det vore en barnlek att etablera företag där.

Frizoner är inget nytt för Sverige. År 1771 beslutade riksdagen att Eskilstuna skulle bli fristad. Där rådde frihandel och fri företagsamhet när resten av landet fortfarande tyngdes av tullar och skråväsende. Eskilstuna blev centrum för innovationer, företagande och välstånd.

I dag är frizoner mer populära än någonsin. För 30 år sedan fanns 80 speciella ekonomiska zoner i världen. Idag finns cirka 3000 zoner i 120 länder, med en årlig export över 600 miljarder dollar och som sysselsätter 50 miljoner personer.

Västvärldens väg mot välstånd inleddes i ekonomiska frizoner – i de italienska städerna Livorno, Venedig, Florens och Genua. I Sverige har vi haft frihamnar som Marstrand, Malmö och Stockholm. Singapore, Hong Kong och Taiwan har blivit några av världens rikaste länder tack vare sina roller som frizoner.

Kinas utveckling inleddes med sju ekonomiska frizoner längs kusten under 1980-talet. Idag är Kina åtta gånger rikare och hundratals miljoner människor har lämnat fattigdomen. I Korea har utvecklingen varit liknande. Indien följer efter med 220 frizoner.

I USA, Frankrike och Storbritannien inrättades under 1980-talet särskilda zoner i stadsdelar med sociala problem. Där rådde nedsatta skatter och undantag från regleringar som lokala planeringsbestämmelser. London Docklands gick från förfall till föredöme som frizon.

En slutsats av de olika zonerna är att ekonomisk frihet leder till ekonomisk aktivitet. En annan slutsats är att frizoner mot utanförskap måste bygga på långtgående undantag för att leda till tydligt positiva effekter.

En nackdel är att en särlösning innebär gränsdragningsproblem och mer svåröverskådliga regelverk. En annan nackdel är risken att zoner blir en regional subvention som hämmar strukturomvandling – en avgörande aspekt i utformandet av zonen.

Göteborgs stad har hemställt till regeringen att den utreder frågan om en frizon i Bergsjön, vilket innebär att processen pågår. Hur sådana zoner skulle kunna utformas måste tillhöra de prioriterade utredningarna tidigt nästa mandatperiod.

FAKTA

Johnny Munkhammar, 35.

Författare, företagare och riksdagskandidat (M).

Hur ska vi lösa den utbredda arbetslöshet som finns i viss av storstädernas förortsområden? Ett alternativ kan vara att göra dem till ekonomiska frizoner med sänkta skatter och borttagna regleringar, menar debattören.

Johnny Munkhammar

ARTIKELN HANDLAR OM