ÅSIKT

Socialen sparar på barnen!

Rädda barnen: ”En budgetram kan inte styra hur många barn som far illa nästa år”

DEBATT

Peter Althin och Anton Strand skriver i Aftonbladet den 24/4 att personalen bär ansvaret för bristerna inom socialtjänsten.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Men i Nybro kommun var det personalen som sa ifrån när politikerna ville spara på 5,6 miljoner under pågående verksamhetsår.

Rädda Barnens rapport ”Barnets bästa kräver resurser” visade att socialsekreterarna ständigt tvingas bryta mot socialtjänstlagen och av akademikerförbundet SSR:s medlemmar menar så många som hälften att de inte har möjlighet att leva upp till socialtjänstlagen med de resurser de har till sitt förfogande.

Foto: JUPITERIMAGES
INTE FÖRHANDLINGSBART Kommunernas ekonomi ska inte bestämma om barns ­behov tillgodoses eller inte, skriver Gunnar Löfberg och Lars Carlsson.

I fallet Nybro uppmärksammade politikerna att budgetramen inte skulle hålla sedan socialtjänsten gjort tre angelägna placeringar av barn på institution i början på året. Socialtjänstens personal och andra upprörda nybrobor lyckades till slut få sina politiker att förstå orimligheten i sparbetinget som till slut halverades.

Situation i Nybro fäster uppmärksamheten på det absurda i att ha en låst budget för socialtjänstens insatser för barn. Det är ett solklart exempel på systemfel. Kommunen förväntas kunna avgöra i förväg hur många barn som ska fara illa nästkommande år. Sedan vilar ansvaret tungt på socialtjänsten att försöka anpassa verkligheten efter kartan.

I små kommuner, som Nybro, kan ett par placeringar resultera i ett stort budgetöverdrag. I vissa kommuner har man en buffert som tillåter fluktuationer över några år. I andra tvingas socialtjänsten att strikt anpassa sig till det beslutade budgetutrymmet. Det är den politiken som i värsta fall kan få förödande konsekvenser för unga människors liv.

Folkhälsominister Maria Larsson konstaterade i en debattartikel nyligen att ”landets missbruks- och beroendevård uppvisar stora olikheter: ”Kvalitén är av allt att döma mycket varierande”. Nu tillsätts en utredning som ska ta sikte på att flytta missbruksvården från kommunerna till landstingen. Motsvarande oacceptabla kvalitetsskillnader finns inom socialtjänstens individ- och familjeenheter och det behövs kraftfulla insatser för att komma till rätta med problemen.

I Rädda Barnens rundabordssamtal med socialsekreterare från 29 kommuner, sammanfattade i rapporten ”Barnets bästa kräver resurser”, vittnar socialsekreterarna om en verklighet där den ekonomiska situationen avgör huruvida ett barn får den vård han eller hon behöver. Ofta tvingas man välja den minst dåliga insatsen för barnet istället för den bästa. Skillnaderna är oacceptabelt stora mellan kommunerna när det gäller det mesta; prioriteringar, resurser och kunskap. Förebyggande arbete och tidiga insatser får ofta stryka på foten när kommunerna vill spara.

Staten måste ta sitt ansvar för efterlevandet av FN:s konvention om barnets rättigheter. Efterlevandet av Barnkonventionen får inte vara en lokal resursfråga. Rädda Barnen kräver att staten säkerställer, genom lagstiftning eller på annat sätt, en garantinivå för förebyggande arbete och tidigt stöd.

Det ska finnas familjecentral och ungdomsmottagning i alla kommuner. Socialtjänsten måste vara lättillgänglig för alla föräldrar och barn. Det behövs fältassistenter i skolan och på fritidsgårdar. Vidare ska det finnas tillgång till krissamtal och stödgrupper för barn som lever i svåra situationer, till exempel för barn till missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar.

Staten måste säkerställa att socialtjänsten har de resurser som krävs för att kunna följa lagen – över hela landet och under alla tider på året. Vi ser allt för ofta att barn som söker hjälp mot slutet av året när budgeten är förbrukad inte får den hjälp de behöver. Detta är inte acceptabelt.

FAKTA

I rapporten ”Barnets bästa kräver resurser” vittnar socialsekreterare om en verklighet där den ekonomiska situationen avgör huruvida ett barn får den vård han eller hon behöver.

Ofta tvingas man välja den minst dåliga insatsen för barnet istället för den bästa. Det är absurt att ha en låst budget för socialtjänstens insatser för barn, skriver Lars Carlsson och Gunnar Löfberg.

Dagens debattörer

Gunnar Löfberg

60 år, Stockholm

Tf generalsekreterare Rädda Barnen

Lars Carlsson

45 år, Stockholm

Chef för Sverige­programmet Rädda Barnen