ÅSIKT

Utländska arbetare utnyttjas i Sverige

Debattören: Slavlöner och orimliga arbetstider har blivit vardag

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Foto: THINKSTOCK
TIGER Hotell- och restaurangjobben har blivit arbetsgivarens marknad tack vare regeringen. För vem vågar protestera mot taskiga arbetsvillkor och dålig lön när chefen är den som avgör vem som får stanna i landet?

Också denna sommar lockas ­människor till Sverige för att sedan tvingas jobba i slavliknande ­arbetsförhållande till usla löner.

I restauranger, på byggen och i lantbruket pågår detta.

”Farlig vänsterretorik” kallar en borgerlig ledarskribent beskrivningen av hur migrerad arbetskraft utnyttjas i vårt lands restauranger. Hur människor med myndigheters goda samvete får några tusenlappar i månadslön och hur de hotas med utvisning om de skulle bråka om sina arbets­villkor.

Nej, det är inte farlig vänster­retorik. Det är möjligen vänster­ideologi, att kämpa mot att ­enskilda människor på det sättet utnyttjas systematiskt.

Bakgrunden är den rapport som Hotell- och restaurangfacket lagt fram och som kom att citeras under Almedalsveckan.

Under vintern 2011 granskade vi 54 arbetsplatser som alla ansökt och fått beviljat att anställa ­migrerad arbetskraft. Hos samtliga synade företag upptäckte vi felaktigheter i hanteringen. Hos 33 av de 54 fann vi ett ­eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott, alltså hos över 60 procent av ­företagen. Man bryter såväl mot kollektivavtal som mot de ansökningshandlingar som skickats till Migrationsverket.

Av de 33 ärenden som vi valt att driva till förhandling handlar närmare 80 procent om ­lönedumpning och bristfälliga anställningsbevis och lönespecifikationer. Utan ett anställnings­bevis är det svårt att i en eventuell tvist bevisa att man ens har en anställning. Det gör dessa människor enormt utsatta, näst intill rättslösa.

Vi har kommit i kontakt med människor som arbetar tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan, vecka in och vecka ut, inte sällan med en månadslön långt under halva minimilönen. Om de protesterar eller vänder sig till facket blir de uppsagda och riskerar dessutom att förlora sin rätt att vistas i Sverige, om de inte snabbt hittar ett nytt jobb.

Det system som regeringen byggt upp gör att arbetsgivaren i princip är den som avgör om du får stanna eller inte. Vem protesterar då mot taskiga arbetsvillkor och utebliven lön?

På en krog i Länna jobbade, låt oss kalla honom Tahid. Enligt ­ansökan till Migrationsverket skulle Tahid få en lön på 22 000 kronor i månaden och arbets­villkor enligt våra kollektivavtal.

I det anställningsbevis han ­senare fick var lönen plötsligt 16 000 kronor i månaden. Men verkligheten var något helt annat. När vi efter många påtryckningar äntligen lyckades få fram Tahids ­lönespecifikationer visade sig hans faktiska månadslön ­vara 4 500 kronor i månaden. Ja, ni ­läste rätt, 4 500 kronor för ett heltidsjobb i Länna.

Arbetsgivarnas kluvna tunga i dessa ärenden, löften om guld och gröna skogar som byts i krass hård verklighet med hot om ­utvisning, är ett problem. För Tahid, självklart, utlämnad och rättslös. Men också för arbetsmarknaden som helhet.

Tahids situation urholkar ­kollektivavtalen och pressar även andras löner nedåt, detta i en bransch med Sveriges lägsta ­löneläge.

För två år sedan ändrades lagstiftningen för den som kommer till Sverige på arbetskraftstillstånd. Lagstiftningen har många luckor som måste täppas till så att inte människor hamnar i kläm.

Migrationsverket måste ha ett tydligt uppdrag att inte ­bara fatta beslut utan också att följa upp de beslut de fattar.

Missbruk av systemet ­måste vara kopplat till tydliga sanktions­möjligheter mot företagen som bryter mot regelverket.

Det anställningsavtal som ­arbetsgivaren lämnar in som ­underlag för ansökan hos Migrationsverket måste vara bindande.

Arbetstagare som träder fram och söker hjälp ska inte ­riskera utvisning.

Låt oss sätta stopp för det systematiska utnyttjandet av människor och den lönedumpning som Migrationsverket nu är en del av. Detta handlar inte om att stänga dörren mot omvärlden. Det handlar om att bry sig. Kalla det ­vänster den som vill.

FAKTA

DEBATTÖREN

Ella Niia, 56, Trosa.

Förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.

DEBATTEN

Hotell- och restaurangfacket har under våren granskat 54 arbetsplatser som fått tillstånd att anställa migrerad arbetskraft. 33 av arbetsgivarna uppvisade allvarliga lag- eller avtalsbrott. Bland annat för låga löner och för långa arbetstider. Ansvaret faller också på ­Migrationsverket och luckorna i regelverket måste täppas till, menar ­dagens debattör.

Ella Niia

ARTIKELN HANDLAR OM