ÅSIKT

Grekland kan inte straffas ur krisen

Debattörerna: Besparingar nödvändiga - liksom investeringar

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
FOLKET PROTESTERAR Krisen i Grekland har lett till oroligheter och demonstrationer på gatorna.

Orealistiska drömmar är en ­orsak till den pågående euro­krisen. Särskilt i Grekland, Irland och Spanien fanns en rosenskimrande bild av att konsumtions- och fastighetsboomen inte hade­ några gränser. Föreställningen var att huspriser och kreditvolymer kunde stiga för evigt. Drömmarna krossades när bubblorna­ sprack i finanskraschen 2008. Privata låneexcesser omvandlades till ofantliga offentliga skuldberg. Finanskris blev till eurokris.

Att drömmarna krossades var nyttigt. Att de ersattes av nya fantasier var däremot inte bra. IMF, EU-kommissionen och högerregeringarna i långivarländerna­ tappade snabbt verklighetsförankringen i sin krishantering. De etablerade en märklig dogm om att botemedlet mot alla problem i krisekonomierna är brutala bestraffningar och extrema åtstramningar.

Ockerräntor på nödlån och tokbantade budgetar­ ska via någon outgrundlig meka­nism få ekonomin att vända uppåt igen. I prognos efter prognos har de slagit fast att om bestraffningarna och åtstramningarna bara görs ännu hårdare väntar tillväxt och sunda statsfinanser runt hörnet.

Tankemodellen fungerar inte. De överoptimistiska prognoserna för de tre nödlånsländerna har därför fallerat på löpande band.

För några månader sedan spådde kommissionen att Grekland skulle återvända till positiv tillväxt under 2011. I en rapport i början av juli revideras den förutsägelsen drastiskt till recession året ut och en negativ tillväxt på 3,75 procent.

I början av året räknade kommissionen med att den svaga irländska tillväxten skulle accelerera. I en initierad rapport från Ernst & Young i juni talas det i stället om en negativ tillväxt på 2,3 procent för 2011.

I våras sa IMF och kommissionen att Portugals problem skulle­ lösas genom ett paket som innebar två år av recession. Nyligen bedömde Moody’s att planen­ knappast håller. Det första pake­tet räcker nog inte och det är högst tveksamt om det bara blir två år av tillbakagång.

En liten del av skillnaden mellan­ prognoser och utfall beror­ på bristande implementering, men huvud­problemet är själva­ tankemodellen. Dogmen håller­ inte.

Bestraffningar och nedskärningar­ slår inte bara stenhårt mot den ekonomiska aktivi­teten. De sätter­ även i gång en negativ spiral som gör det näst intill omöjligt att få den statsfinansiella situationen under kontroll.

I en krympande ekonomi – där skatteintäkterna sjunker och kost­­naderna för arbetslöshet och socialbidrag skjuter i höjden – är det oerhört svårt att lösa underskotts- och skuldproblem.

Vid torsdagens eurotoppmöte­ tog EU-ledarna sitt förnuft till fånga när det gällde bestraffningarna. De drog den kloka slutsatsen att ockerräntorna för nödlånsländerna måste bort. Räntorna för Grekland, Irland och Portugal sänks till den mer rimliga nivån på ca 3,5 procent. Men när det gäller åtstramningarna frodas­ fortfarande fantasierna. En mycket extrem och i grunden orealistisk linje är alltjämt det som gäller.   

Detta är inte hållbart. Åtstramningsfantasierna måste dumpas för att nödlånsländerna ska kunna komma på fötter. Besparingar är en självklarhet, men bantningarna får inte bli det enda som görs. Det är hög tid att återställa­ ett rimligt mått av framåtsyftande investeringar, att återuppliva­ forskningen och utbildningen, att aktivt börja bekämpa den förlamande arbetslösheten samt att stoppa de kontraproduktiva massavskedandena från offentlig sektor.

Räntesänkningarna visar att EU-ledarna är kapabla att tänka­ om och lägga fantasier år sidan.­ Nu behöver de gå vidare­ och även ompröva den ohållbara­ hållningen till de extrema åtstramningarna. Låt oss slippa ännu en lång rad av havererade glädjekalkyler. 

Göran Färm

Olle Ludvigsson

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Göran Färm, 62, Norrköping. Europaparlamentariker (S).

Olle Ludvigsson, 63, Hälsö. Europaparlamentariker (S).

DEBATTEN

I torsdags enades euroländernas ledare om att bland annat sänka räntorna på Greklands statsskuld. Ett steg i rätt riktning, skriver dagens debattörer, men de varnar för att de åtstramningar som åläggs landet leder den ekonomiska utvecklingen åt fel håll.