ÅSIKT

Fettskatt? Nej tack!

Johan Forssell (M): Hälsosamma vanor kan inte tvingas fram med lagstiftning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Foto: SCANPIX
Johan Forssell (M) vill inte gå i Danmarks fotspår och tvinga svenskarna att betala extra skatt på feta mat.
DEBATT

När danskarna denna vecka går till matbutiken, kommer de att mötas av högre priser på livsmedel som grädde, smör och fläskfärs. En skatt har införts på 16 danska kronor per kilo livsmedel med höga halter av mättat fett. Jämfört med häromveckan har ett 250-gramspaket smör blivit ungefär tre kronor dyrare. Enligt danska beräkningar kommer fettskatten att kosta en tvåbarnsfamilj cirka 1000 danska kronor extra på ett år.

Det återstår att se vilka följderna kommer att bli av fettskatten. Jag misstänker att de inte kommer att bli särskilt stora. Det är knappast troligt att tre kronor extra för smörpaketet kommer att få folk att avstå från att ha smör på smörgåsen.

Mot fettskatten som konstruktion talar också de svåra avgränsningsproblem som uppstår när olivoljan blir dyrare samtidigt som till exempel smågodis och läsk lämnas därhän. Under senare år har dessutom forskning på området breddat förklaringarna bakom övervikt och sjukdomar, till att inte bara handla om vårt intag av fett utan också av snabba kolhydrater.

Även om fettskatten är ett trubbigt verktyg, så går det inte att blunda för att det finns stora hälsoutmaningar både i Sverige och i Danmark. Det gäller inte minst situationen bland barn och unga. I Sverige har andelen överviktiga barn fördubblats under de senaste två decennierna. Tyvärr ser vi att barn med övervikt ofta växer upp till överviktiga ungdomar och vuxna. Ett lika allvarligt problem är det stillasittande som i dag märks bland såväl yngre som äldre. Följden kan mätas i ökad ohälsa, men också i en svagare arbetslinje och större utanförskap.

Det finns inga snabba lösningar på problemen med övervikt och stillasittande. Flera olika förändringar måste till i samhället. En av de viktigaste är att få föräldrar att känna ett större ansvar för sina barns välmående. Det finns barn som sällan eller aldrig cyklar därför att de i stället åker buss eller blir skjutsade när de ska till skolan eller träffa kompisar. Med sådana vanor i bagaget är det inte lätt att förändra sin livsstil när man blir äldre.

Bra kost- och motionsvanor kan inte lagstiftas fram i riksdagen. Men också från politiskt håll går det att göra vettiga insatser. Här har alliansen ett stort ansvar. I skolan har vi möjligheten att grundlägga goda vanor från tidig ålder som barnen kan ta med sig in i vuxenvärlden. Självklart ska skolmaten vara både näringsriktig och tilltalande för eleverna. Lika viktigt är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa ger barn och ungdomar rätt verktyg för att kunna ta hand om sig själva och sina kroppar. Undervisningen måste vara tillräckligt omfattande och erbjuda aktiviteter som riktar sig också till de elever som inte har fått idrotten med sig naturligt genom engagerade föräldrar.

Ett område som varit försummat i många år men som börjat uppmärksammas igen är betydelsen av stadsplanering. Det kan gälla allt i från tillgång till trygga cykelbanor till förekomsten av grönytor där barnen kan ägna sig åt spontanidrott och lek. Vi måste göra mer för att skapa städer som uppmuntrar till rörelse och aktivitet.

Genom ett större föräldraansvar, bättre information i skolorna och stärkta möjligheter till rörelse i vardagen, finns det goda förutsättningar för att vi ska kunna leva friskare liv. Människor som rör på sig kan ha smör på smörgåsen utan att behöva beskattas för det eller känna dåligt samvete.

Johan Forssell