ÅSIKT

Ålder ska inte hindra par från att adoptera

Debattören: Slopa praxis om att adoptivföräldrar inte får vara äldre än 43 år

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
ADOPTERA EFTER 43 Moderate riksdagsledamoten Jan-Evert Rådhström har själv adopterat. Han menar att det är fel med en åldersgräns vid 43, äldre föräldrar passar bra till äldre barn.

Genom internationell adoption har nästan 50 000 barn fått nya föräldrar i Sverige. En adoption är ingen enkel procedur, tro mig. Jag vet detta efter att ha fått möjligheten att bli förälder till två underbara flickor. Det är viktigt att processen inte blir präglad av överdrivet krångel och byråkrati. Samtidigt måste man respektera att processen innehåller en noggrann utredning. Allt för att ständigt sätta barnets bästa i centrum. 

En socialhandläggare sa något tänkvärt till mig: Som utredare ska man känna sig som barnets advokat. Det är barnen man skyddar och tänker på för att de ska få de bästa förutsättningarna i livet med de nya föräldrarna. Detta utgångsläge bär jag med mig i mitt riksdagsarbete – att våra regelsystem kring adoptioner ska hjälpa våra barn. Jag kämpar därför för att barnets bästa ska gå före den praxis som finns om ålderskravet på adoptivföräldrar.

I den statliga Adoptionsutredningen föreslås att ”socialnämnderna som huvudregel inte ska lämna medgivande till internationell adoption om sökanden eller sökandena har fyllt 43 år”, vilket också är dagens praxis. Detta förslag har jag tillsammans med flera remissinstanser reagerat på.

De länder som tillåter adoptioner till Sverige har sina tydliga regler för hur man ska bli aktuell som adoptivförälder. Länderna har egna åldersgränser och vid bedömning av vilket barn man ska få bli förälder till tar de hänsyn till föräldrarnas ålder. Ett äldre par kan då anses lämpliga för att få ett äldre barn.

För att fler barn ska få möjligheten till ett bättre liv i Sverige genom adoption är det viktigt att inte fastna i statiska gränser. Barnombudsmannen säger att ålder är en viktig del men att det måste göras en individuell bedömning i varje enskilt barns fall. Adoptionscentrum skriver i sitt remissvar: ”En individuell helhetsbedömning ska göras av den som vill adoptera. Åldern är en viktig faktor, men den ska inte i sig vara ett skäl för avslag på ansökan om adoption”.

Adoptionsutredningens förslag och rådande praxis bygger på att de sökande eller den sökande inte blir aktuella för adoption om någon av parterna fyllt 43 år. Ett par där den ena parten fyllt 43 och den andra 38 kan därmed få avslag på sin ansökan därför att den äldsta redan fyllt 43 år. Det som då återstår för att på nytt kunna ansöka är att skilja sig och låta den yngsta i paret ensamt ansöka om adoption.

Enligt Socialstyrelsen har andelen förstföderskor som är 35 år eller äldre ökat kraftigt och utgör nu över 12 procent. I dagens Sverige bestämmer man sig allt senare i livet för att skaffa barn, på grund av karriär eller andra skäl. Detta medför samtidigt att frågan om att adoptera också uppstår senare i livet. Men de som då vill adoptera har inte samma möjligheter som dem som kan få biologiska barn. Samhället accepterar biologiska föräldrar där en eller båda är 43 år. Är det inte dags att vi även accepterar det för adoptivföräldrar om det ligger i linje med givarlandets krav?

Jag tycker det är på tiden att vi i Sverige respekterar givarländernas regler och anpassar vår praxis efter samhällets struktur och utveckling samtidigt som vi har kvar de noggranna kontrollerna av potentiella adoptivföräldrar. När regeringen nu arbetar fram en ny lagstiftning hoppas jag att de möjliggör adoption för äldre föräldrar om de anses vara lämpliga utifrån barnets perspektiv samt uppfyller givarlandets ålderskrav.

Att bli förälder är ingen rättighet, men barnens rättighet är att deras bästa ska beaktas vid alla beslut som berör dem.

FAKTA

DEBATTÖREN

Jan-Evert Rådhström, 51 år, Sunne. Riksdagsledamot för Moderaterna och stolt adoptivpappa.

DEBATTEN

Adoptionsutredningens förslag och rådande praxis bygger på att de sökande eller den sökande inte blir aktuella för adoption om någon av parterna fyllt 43 år. Debattören menar att reglerna måste anpassas efter givarländernas regler och samhällets struktur, där fler väljer att få barn senare.

Jan-Evert Rådhström