ÅSIKT

S förslag om tioårig skolplikt bra - men det räcker inte

Sverige behöver tioårig skolplikt med riktiga lågstadielärare

Foto: Foto: Mats Strand
Metta Fjelkner.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dag går Socialdemokraterna på DN Debatt ut och föreslår en tioårig skolplikt eller rättare sagt att i ett första steg göra förskoleklassen obligatorisk. Men fortfarande ska förskoleklassen bara vara skolförberedande.

Politikerna måste våga ta steget fullt ut och helt integrera förskoleklassen i grundskolan. Förslag på obligatorisk förskola måste vara ett första steg. Lärarnas Riksförbund driver kravet gentemot alla politiska partier att grundskolan skall vara tioårig med början från 6 år.

För att svensk skola ska kunna göra ett kvalitativt kunskapssteg framåt måste också ämneskunskaperna lyftas. Staten måste sätta ramarna, men också se till att rätt saker görs i skolan för att målen ska nås.

Ska Sverige kunna konkurrera på global nivå i framtiden måste vi satsa på kunskap och bildning och med det en utökad skolplikt. Vi har tidigare påpekat att de flesta länder i Europa har skolplikt på tio år eller mer.

Lärarnas Riksförbund arbetar för en grundskola för alla. En grundskola där alla elever får grundläggande färdigheter och kunskaper för att klara sig i samhället. För detta krävs att:

• Grundskolan byggs ut till en tioårig grundskola genom att helt integrera förskoleklassen.

• Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen.

• Timplanerna skall vara stadievisa så att eleverna garanteras den undervisning de har rätt till

• Anpassade stödinsatser ska ges tidigt till de elever som inte når målen.

• Speciallärare utbildas och anställs.

Årskurs ett, dvs för sexåringar, skall organiseras så att dessa elever möts av lärare på den nivå de är kunskapsmässigt. Detta bygger på att staten måste garantera resurser till halvklass (mindre grupper) för att inlärningsmiljön skall bli lugn och stabil.

Staten måste peka med hela handen – över hela landet. Barnen och eleverna måste tidigt få möta fler riktiga lågstadielärare som vet hur man lär ut och hjälper yngre elever rätt. Lågstadielärare med adekvat utbildning, inte minst i läs- och skrivinlärning och matematik.

Det är ytterst viktigt att de allra yngsta eleverna undervisas av lärare som behärskar både pedagogiken men också ämnesdidaktiken som är speciell för dessa årskurser.

Överlag behövs mindre grupper i lågstadiet. Socialdemokraterna har avsatt två miljarder till bland annat mindre klasser i sin budget. Men för att detta ska kunna bli verklighet över hela landet måste statliga skolsatsningar till kommunerna öronmärkas.

Socialdemokraternas satsningar på skolan är ambitiösa och välkomna. Däremot gör man samma fel som regeringen gör – det är väldigt tveksamt vad ökade resurser i form av generella statsbidrag till kommunerna egentligen får för effekt på skolan. Det är alls inte säkert att pengarna används till ändamålet, exempelvis till mindre klasser.

Staten behöver ta ett tydligare ansvar för att skolan blir nationellt likvärdig. Det krävs ett starkare grepp om skolans finansiering och styra resurserna direkt till undervisningen, utan omvägen via kommunpolitiker som kan ha helt andra prioriteringar. Det gäller både för ökat kunskapsfokus i de tidigare åren i skolan som för mindre klasser i lågstadiet.

Metta Fjelkner

FAKTA

DEBATTÖREN: Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.

DEBATTEN:

ARTIKELN HANDLAR OM