ÅSIKT

MP: Alliansen måste sluta dalta med kärnkraften

Åsa Romson: Regeringen skyler över säkerhetsriskerna

Hotet om ny kärnkraft ligger som en våt filt över branschen för förnybar energi, skriver Åsa Romson (MP).
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Förra veckan såg vi hur ett stort antal aktivister från Greenpeace utan problem kunde klättra över stängslet på kärnkraftsverken Forsmark och Ringhals. När polisen efter några timmar hade fått ut alla aktivisterna fanns det bara ett litet problem: några av dem var kvar på området, och de kunde lugnt stanna i ytterligare ett dygn utan att bli upptäckta.

Några veckor tidigare presenterade EU sin säkerhetsgenomgång av kärnkraften som visar att Forsmarks reaktorer inte klarar ett strömavbrott så kort som en timme. Även med försiktiga antaganden kan reaktorerna nå kritiska temperaturer efter bara 30 – 40 minuter. Vi får vara glada att det var Greenpeaceaktivister och inte terrorister som tog sig in den här gången.

Kärnkraftens risker är vid det här laget välkända. Men risker betyder också kostnader. Kärnkraftshaveriet i Fukushima i Japan 2011 innebar inte enbart stora hälsorisker utan har också kostat Japanska skattebetalare minst 1 000 miljarder kronor, i nivå med hela den svenska statsbudgeten.

Men det är inte bara säkerheten som kostar. Det saknas i dag 30 – 40 miljarder kronor för att finansiera slutförvaringen av det svenska kärnavfallet, enligt en utredning från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sammantaget blir kostnaden för att förlänga tiden på befintliga reaktorer och bygga nya kärnkraftverk mycket hög. Många länder runt omkring oss inser detta. I Tyskland avvecklar man under ordnade former kärnkraften och satsar de kommande åren 200 miljarder euro på förnybar energi som sol- och vindkraft, vilket beräknas ge 700 000 jobb. Danmark antog nyligen en blocköverskridande energiöverenskommelse om 100 procent förnybar energi till 2050, och 50 procent vindkraft redan 2020. Investeringarna beräknas ge 77 000 jobb.

Sverige står inför vägvalet att antingen lägga enorma summor på ny kärnkraft eller satsa på förnybar energi. Idag bygger Sverige förnybar energi näst långsammast av alla länder i Europa, bara Lettland är långsammare. När det gäller solenergi är vi sämst av alla EU-länder. Detsamma gäller för energieffektivisering: vi har de lägsta målen av alla EU-länder.

Det finns en tydlig förklaring till varför det är så här. Den svenska regeringen missgynnar konsekvent sol- och vindkraft medan man i stället daltar med kärnkraften och skyler över kostnader och säkerhetsrisker. Tidigare i år slog man fast att kärnkraftsföretag inte alls ska ha ett obegränsat skadeståndsansvar vid en olycka. Istället blir det skattebetalarna som får stå för notan.

Jämfört med våra grannländer framstår alliansregeringens energipolitik som bakåtsträvande, riskfylld och dyr. Hotet om ny kärnkraft ligger som en våt filt över branschen för förnybar energi och gör att företag väljer att investera i Tyskland och Danmark i stället för Sverige.

I Alliansregeringens ensidiga energiuppgörelse står det att Sveriges beroende av kärnkraft ska minska. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet står alla bakom visionen om ett helt förnybart energisystem. Det finns i dag redan ett rejält elöverskott, motsvarande 1 – 2 kärnkraftsreaktorer, och enligt Energimyndighetens prognos kommer elöverskottet att öka de kommande åren. Det finns alltså goda möjligheter att börja minska Sveriges kärnkraftsberoende redan nu. I dagens debatt i riksdagen om kärnkraft tänker jag därför fråga energiminister Anna-Karin Hatt (C): vad tänker du göra för att Sverige ska minska sitt beroende av dyr och farlig kärnkraft?

Åsa Romson

FAKTA

DEBATTÖREN: Åsa Romson, 40, Stockholm. Språkrör för Miljöpartiet.

DEBATTEN: Regeringen missgynnar konsekvent förnybar energi medan den daltar med kärnkraften och förminskar dess säkerhetsrisker, skriver dagens debattör, som i dagens debatt i riksdagen kommer fråga energiministern varför så lite görs för att minska Sveriges kärnkraftsberoende.