ÅSIKT

Visst kan hästarna visa vad de tycker

Debattören: Omöjligt vinna världscupfinalen i Göteborg med en häst som hatar att hoppa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: scanpix
DEBATT

Just nu pågår Göteborg Horse Show, med världscupfinaler i både hoppning och dressyr. När den här typen av arrangemang äger rum kommer det med jämna mellanrum uttalanden och skriverier från personer som menar att ridsport är något särskilt omoraliskt, eftersom det innebär ett utnyttjande av djur – hästarna. Den tes som förs fram brukar vara något i den här stilen: hästar kan inte själva samtycka till att vara en del av ridsporten utan tvingas till det, vi utnyttjar hästar för vår egen underhållning och tävlingsvilja, det är därför fel.

För den som under en längre period i livet umgåtts, jobbat, tränat och tävlat med hästar är det uppenbart att den här typen av resonemang innehåller ett antal felaktiga antaganden.

Påståendet om att ett djur som hästen inte kan visa sitt samtycke till något som de gör tillsammans med människan är felaktig. Jobbar man tillsammans med djur är det självklart att man kommunicerar med dem. Vi kanske inte alltid förstår varandra – djurens språk är mer simpelt än vårt – men nog kommunicerar vi. Det skulle givetvis inte vara möjligt att ha så nära samarbete med ett djur som hoppryttaren har med sin häst eller för den delen, jägaren har med sin hund, om man inte kunde kommunicera. Givetvis kan hästar visa vad de tycker om och inte tycker om för din ägare, och de gör så hela tiden.

Den andra delen av det argumentet går ut på att även om nu djur kan visa om de samtycker till något eller inte så borde de aldrig samtycka till just tävla och träna hårt, säg exempelvis i banhoppning, för det är ju så jobbigt att göra det. Och inte skulle väl hästar kunna vilja göra något som är jobbigt? Den här typen av antagande bortser även det totalt från hur hästar fungerar som varelser. Även hästar har personligheter och är således olika från individ till individ, men hästen generellt är ändå en tämligen tävlingslysten varelse.

Delvis beror det på att vi människor under en lång tid avlat hästen i en viss riktning, och delvis beror det på deras egen, tidigare natur – i och med att de är flockdjur med tydliga sociala hierarkier. Många hästar gillar helt enkelt tävling, utmaning, och att få prestera. Det kan alla som galopperat över en åker tillsammans med andra intyga. Påståendet att hästar som art är ett försiktigt djur som mest vill ta det lugnt är både okunnigt och lite nedvärderande mot de här stolta, tuffa och stridslystna djuren.

Människor ska vara försiktiga med att tillskriva djur en massa karaktärs– och personlighetsdrag om man inte har någon egen kunskap eller erfarenhet av att umgås och kommunicera med dessa djur. Att en person suttit och tänkt och filosoferat på sin kammare om ridsport, tittat på hästar på TV och kommit fram till att: ”de vill nog inte göra det där”, är ingen säker källa till hur hästar fungerar. Fråga i stället alla de människor som lever och andas samvaron med dessa ljuvliga djur och kan berätta om hur det känns när man som häst och ryttare kämpar, strider och vinner tillsammans.

Självklart finns det många sätt på vilka man kan vansköta och missköta en häst. Det finns även vissa ridsporter där detta är större problem än i andra. I de tävlingsgrenar där man exempelvis bara ska få en häst att springa så fort som möjligt finns det även större risker för vanskötsel eftersom det kan vara frestande att driva ett djur som springer för hårt. Vanvård förekommer och ska givetvis bekämpas. Men det faktum att inte alla som äger och jobbar med hästar behandlar dem väl motsäger inte det lika sanna faktum att hästar kan samtycka till utövandet av ridsporter.

Ska man som häst och ryttare tävla och träna ihop på den nivå som internationell toppklass i ridsport innebär så kan inte en av parterna totalt misstycka. Det vore omöjligt att vinna världscupfinalen i hoppning med en häst som hatar att hoppa, hur mycket man än försökte tvinga den. Ridsport fungerar som bäst och blir som bäst när häst och ryttare delar samma vinnarinstinkt och samma kampvilja, och det gör vi.

Hanna Marie Björklund