ÅSIKT

80 000 försvunna jobb med regeringens politik

Mikael Damberg (S): Så rustar vi Sverige för framtidens arbetsmarknad

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Idag arrangerar Socialdemokraterna ett seminarium i Almedalen där vi tillsammans med representanter från näringsliv och fackförbund diskuterar hur vi bäst rustar Sverige för framtidens arbetsmarknad.

En av svenska modellens framgångsfaktorer har varit att vi välkomnat strukturomvandlingen. Men för det krävs en utbildningspolitik där människor hela tiden kan ställa om för att ta de nya jobben. En överskottsberäkning visar att 80 000 fler hade kunnat ha jobb idag om matchning och utbildningspolitiken hade fungerat lika väl som när regeringen kom till makten. Tusentals företag hade då kunnat rekrytera och expandera.

Under de senaste decennierna har produktionen i Sverige förändrats radikalt. Jobb slås ut och ersätts med mer kvalificerade jobb och det pågår en positiv utbildningsexpansion. Men samtidigt som alltfler skaffar sig en längre utbildning finns det också en förhållandevis stor grupp som inte avslutar sina gymnasiestudier och många saknar idag tillräcklig utbildning för att få ett varaktigt arbete.

Många har reagerat på vad statsminister Fredrik Reinfeldt gav uttryck för i Davos när han sa att Sverige behöver en större låglönesektor. Vi socialdemokrater tror inte att framtiden stavas lägre kunskaper och lägre löner – utan istället investeringar i kunskap och kompetens som gör att Sveriges konkurrenskraft stärks. Det som krävs är en aktiv näringspolitik som skapar förutsättningar för nya jobb krävs utbildningssatsningar som höjer arbetskraftens utbildningsnivå och en politik som säkerställer att alla klarar gymnasieskolan.

Ett sätt att beskriva hur väl matchningen på arbetsmarknaden fungerar är att använda den så kallade Beveridgekurvan. Den visar sambandet mellan antalet lediga jobb och arbetslösheten. Vad som har hänt med matchningen i Sverige under de senaste åren, och som bland andra Riksbanken varnat för, är att Beveridgekurvan har blivit allt mer vertikal. Man kan tolka den som att antalet lediga jobb har allt mindre inverkan på sysselsättningen.

När vi lät Riksdagens utredningstjänst (Rut) analysera matchningseffektiviteten på svensk arbetsmarknad visade det sig att de lediga jobben i förhållande till arbetskraften låg på ungefär samma nivå år 2012 som 2007/2008. Samtidigt var arbetslösheten 1,5 procentenheter högre. Detta återspeglar att matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats dramatiskt. En överslagsberäkning visar att försämringen motsvarar ungefär 80 000 förlorade arbetstillfällen

Enbart utbildning och arbetsmarknadspolitik skapar självklart inga nya jobb. Det krävs också ordning och reda i ekonomin och stabila förutsättningar för företag och privatpersoner samt en aktiv näringspolitik. Men om det finns företaga som vill anställa men som inte hiuttar rätt arbetskraft måste en smartare utbildningspolitik vara i allas intresse.

Det växande rekryteringsgap vi ser idag är naturligtvis mer komplext och svårlöst än på 1970- och 80-talen då blev man blev en fullfjädrad svarvare efter en kurs om sex månader och den offentliga sektorn rymde en större andel outbildad personal. En hög andel av dagens lediga jobb kräver högre utbildning av ett slag som det är svårt att tillhandahålla inom ramen för dagens arbetsmarknadspolitik och som många saknar förkunskaper och kvalifikationer för. Vi tror därför att det behövs helt nya grepp för att komma till rätta med arbetslösheten.

Dels saknas idag en aktiv näringspolitik, men det krävs också ett långsiktigt program för att höja kunskapsnivån. Det är med den bakgrunden man ska förstå den socialdemokratiska fokuseringen på jobb och utbildningsfrågor och de olika förslag vi har lagt för att minska rekryteringsgapet på svensk arbetsmarknad, som utbildningskontrakt för unga, obligatorisk gymnasieskola, yrkescollege och en kompetensförsäkring för alla som jobbar.

Det är också med bakgrund av detta vi har lyft skolan till att bli den nya stora frågan i svensk politik. För utan de kunskaper som dagens och framtidens arbetsmarknad kräver väntar en framtid i arbetslöshet och bidragsberoende och de fallande skolresultatan utgör ett allvarligt hot mot Sveriges tillväxt.

Det är lätt att tappa tron på framtiden när man ser den här utvecklingen, men vi kan faktiskt påverka vilken framtid vi vill ha. Antingen ger vi upp och accepterar en ännu högre arbetslöshet än den vi ser idag eller så slår vi in på Fredrik Reinfeldts låglöneväg som han utstakade i Davos med ökade skillnader människor emellan. Eller så väljer vi en tredje väg där vi tar ett gemensamt krafttag kring jobben, skolan och utbildningen för ett mer jämlikt och ett mer framgångsrikt Sverige.

Mikael Damberg

FAKTA

DEBATTÖREN: Mikael Damberg är Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.

DEBATTEN: Socialdemokraterna arrangerar under torsdagen ett arbetsmarknadsseminarium i Almedalen.

ARTIKELN HANDLAR OM