ÅSIKT

Anna Troberg: Kritiken mot Undertexter.se är rabiat

Razzian visar att det är dags att reformera upphovsrätten i grunden

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Anna Troberg.
Foto: Michelle Dunbar.

Undertexter.se är en fantastisk sajt där människor kan ladda upp egna textfiler till filmer och teveprogram och dessutom ladda hem andras textfiler. Det är en kollaborativ kulturgärning av monumentala mått som möjliggjorts av den positiva teknikutvecklingen. På grund av en utdaterad upphovsrättslagstiftning och en rabiat upphovsrättsindustri ligger dock Undertexter.se nu nere efter en polisrazzia.

Dagens upphovsrättslagstiftning utgår från den felaktiga premissen att teve- och filmtextning är samma sak som till exempel en skönlitterär översättning. Kammaråklagare Fredrik Ingblad säger till Nyheter 24 att det att lägga ut egna textningar är ”ungefär som att lägga ut manus”. Det bevisar hur lite förståelse för den faktiska verkligheten som både upphovsrättslagen och rättsväsendet har.

Jag, som till skillnad från Ingblad faktiskt har arbetat under flera år både som skönlitterär översättare och som teve- och filmtextare, vill därför ta tillfället i akt och ägna mig åt lite upplysningsverksamhet.

En skönlitterär översättning är en ordagrann återgivning av en text från ett språk till en annan. Det finns mycket lite utrymme för personliga tolkningar. Det finns inget utrymme för spontana förkortningar. En tv- eller filmtextning är en högst personlig och drastiskt nedkortad tolkning av det som faktiskt sägs. I ett normalt tv-program, en film eller en dokumentär kommer inte ens en tredjedel av det som faktiskt sägs med i textningen och det som kommer med är kraftigt omarbetat för att passa in på de korta raderna. Ofta kommer ännu mindre med. Det beror inte på lata textare, utan på att det helt enkelt är omöjligt att ta med allt som sägs ordagrant utan att göra det helt omöjligt att läsa texten samtidigt som man tittar på filmen.

I realiteten handlar textning om att göra korta referat, inte om att direktöversätta. Och om referat av talat ord på film och teve ska falla under upphovsrätten, hur ska då referat av andra verbala utsvävningar behandlas? Var går gränsen? Skiljelinjen är inte på något sätt så uppenbar som det ibland görs gällande.

En annan realitet är att professionella teve- och filmtextare arbetar under stor tidspress och med material som man inte alltid är expert på. Det får naturligtvis viss effekt på kvalitén, speciellt när det gäller till exempel vetenskapliga dokumentärer. Det faktum att intresserade och engagerade människor numera själva kan skapa och sprida egna textningar till sina favoritserier, filmer och dokumentärer gör att det finns fler textningar av hög kvalitet tillgängliga. Faktum är att kvaliteten är så hög på dessa textningar att det flera gånger hänt att tjänster som till exempel Netflix blivit påkomna med att ha laddat hem och använt textfiler som lagts upp på sajter som Undertexter.se.

Teve- och filmtextning är en svår konst som ofta får mycket mindre respekt än vad den förtjänar, men det är inte en brist som en rabiat upphovsrättslagstiftning kan råda bot på. Det är anmärkningsvärt att dagens upphovsrätt och de som har till uppgift att tolka den har så lite verklighetsförankring. När upphovsrätten stjälper och hämmar kreativitet istället för att uppmuntra den, så är det dags att reformera den i grunden och låta människor skapa fritt och dela med sig till varandra.

Anna Troberg

Partiledare, Piratpartiet

ARTIKELN HANDLAR OM