ÅSIKT

Investera i Afrika – och få affärerna att blomstra

Roger Hällhag och Christer L Pettersson: Skjut till pengar för att främja svensk-afrikansk handel

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Christer L Pettersson och Roger Hällhag.

Sverige har gett Afrika viktigt bistånd i femtio år. Angola, Moçambique, Zimbabwe, Namibia och slutligen Sydafrika fick stöd för att vinna frihet från kolonialism och apartheid. Ändå har vi varit erbarmligt dåliga på att bygga ömsesidiga affärer med Afrika.

Nu sker ett glädjande men yrvaket uppvaknande. Afrika växer betydligt snabbare än Europa, inte bara tack vare att stora råvarufyndigheter i Angola, Moçambique och Ghana kan börja utvinnas. Kina, Indien och Brasilien har kastat sig in. De såg att gamla biståndsgivare och västländer var håglösa. Kinas affärer med Afrika är nu som hälften av Europas, från nästan inget för 20 år sedan. Det är affärsläge. Afrika kan ha en majoritet av världens befolkning 2030. Det finns redan en välutbildad, köpstark medelklass på närmare 100 miljoner.

Finansminister Anders Borg drog samman svenska bolag med Afrikaaffärer efter sin hemkomst från Kapstaden nyligen och vill få svenska pensionsfonder att investera i Afrika. Det måste gå undan. Se på Norge som för länge sedan fann sin nisch. Norge har investerat 63 miljarder kronor i oljeindustri i Afrika senaste 15 åren, men också teknik runt omkring, samt jordbruks- och livsmedelstillverkning. Vår granne är nu en betydande kraft i att modernisera Angola, som rullar i pengar och har ett av Afrikas ambitiösaste infrastrukturprogram. Grattis till Norge, men var fanns Sverige?

En del av problemet är institutionell stelhet. Gamla institutioner som Business Sweden, Sida och Swedfund är barn av sin tid. Nu behövs en fullständig omgörning för att få affärerna att blomstra i Afrika och andra tillväxtländer. Lyft fram det bästa nya vi har: svenska internetentreprenörer med världssuccéer som Skype och Spotify, men också massor av mindre storheter. Motsvarande afrikanska entreprenörer finns redan. De florerar i Accra i Ghana, i Kampala i Uganda och i Nairobi i Kenya. En indisk konkurrent till Spotify startade i Afrika för en kort tid sedan, ledd av ett av Indiens största it-bolag. De räknar med en explosion av streamad afrikansk musik till Afrikas 800 miljoner mobilanvändare. Även fattiga, som nyss skaffat telefon och gjort den till sin frihetsmaskin, vill göra små men många affärer på den.

Vad som nu behövs är:

Mera kunskap. Det finns inga affärskorrespondenter som bevakar svenska intressen i Afrika. Business Sweden håller på information för att sälja den. Vi vill se en mediefond för bevakning av Sverige i Afrika. I globaliseringens tid har vi ändå allt mindre utblick.

Bygg ut nätverk. De sociala medierna lever sitt eget liv, men kan stödjas så att nätchattande leder någon vart. Ge anslag till aktivt kontaktförmedling i entreprenörsmiljöer, framför allt på den afrikanska sidan. Följ upp med konferenser, delegationer etcetera när det finns chans till utdelning.

En riskkapitalfond för nätentreprenörer med nya vågade men små affärsprojekt mellan Sverige-Afrika. Det finns massor av appar som kan överföras framgångsrikt och direkt hjälpa afrikanska konsumenter till nya möjligheter.

Det är inte vi och dom längre. Världens fattiga vill dela samma gemenskap och drömmar som vi, ha koll på läget. Internetrevolutionen hjälper oss att skapa de nya nätverken som ökar takten, genererar kontakter, affärer, jobb och integration. Det behövs mångfalt mer än dagens 950 000 kronor i anslag för att främja affärer med Afrika.

Roger Hällhag

Christer L Pettersson

FAKTA

DEBATTÖRERNA: Roger Hällhag, 50, Nacka. Affärskonsult hos Rud Pedersen, tidigare utrikesrådgivare åt Göran Persson och ordförande för Hand in Hand.

Christer L Pettersson, 58, New York. Redaktör för A-scan och medierådgivare, tidigare Afrikakorrespondent för Dagens Industri och Dagens Nyheter.

DEBATTEN: Sverige har en lång historia av att ge bistånd till fattiga afrikanska länder. Betydligt sämre har vi varit på att bygga affärer, skriver dagens debattörer, som tycker att pengar måste skjutas till för att främja affärer med de växande ekonomierna i Afrika – inte minst inom it-sektorn.