ÅSIKT

Ovärdigt raljerande över funktionshindrades liv

Riksförbundet FUB: Vad tänker du göra biträdande socialminister Maria Larsson?

1 av 2
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det finns ingenting gömt som inte ska komma i dagen och ingenting dolt som inte ska bli känt var det en klok man som sa en gång. I Kalla fakta i söndags kväll hände det igen. Det var en aha-upplevelse av stora mått. Nu förstår vi varför våra medlemmar under de senaste åren har fått sina behov ifrågasatta av kommunerna. Nu förstår vi också varför förvaltningsdomstolarna tycks vilja begränsa lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade alltmer. Visst har vi anat att det var något systematiskt bakom det kategoriska sättet att avslå ansökningar och dra in redan beviljade stödinsatser, men att det var riktigt så här illa visste vi faktiskt inte.

Att en jurist reser land och rike runt och tipsar och raljerar över hur man kan spara in på personers lagliga rättigheter, är inte bara obehagligt. Det är ovärdigt.

Att få ha kvar sin kontaktfamilj, som är det där lilla extra i tillvaron eller kanske helt enkelt en förutsättning för att livet ska fungera, tycker vi är att leva som andra. Det tycker inte kommunen där Jack bor.

Att få möjlighet att uppleva glädjen i att träffa gamla vänner under några dagar en sommar tycker vi är att få leva som andra. Det tycker inte kommunen där Camilla bor.

Från att ha varit försiktigt optimistiska ser vi nu, mot bakgrund av avslöjandet i Kalla fakta, med oro på att regeringen i höstens budget har lagt 11 miljoner kronor på utbildning för LSS-handläggare. Riskerar pengarna att hamna hos företag som specialiserat sig på att begränsa kommunernas kostnader för en av de grupper som är mest utsatt i vårt land? Eller, som vi hoppas, kommer de att användas till att ge LSS-handläggarna en ökad förståelse för LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och de personer som omfattas av den?

Till syvende och sist handlar det hela faktiskt inte om kronor. Det handlar om lagliga rättigheter. Om människors lika värde. Att låta någonting annat än varje människas okränkbara värde och lagliga rättigheter utgöra den absoluta grundbulten för myndighetsutövningen i Sveriges kommuner är inte acceptabelt i en demokrati och en rättsstat.

Som människor är vi i behov av gemenskap med andra människor livet ut. Som människor kan vi känna glädje och sorg och som föräldrar vill vi att våra barn ska få ha det lika bra som andra barn. Konstigare än så är det faktiskt inte.

Vi tror inte att LSS-handläggarna har en sådan cynisk människosyn som juristen i inslaget ger uttryck för. Vi tror att de är tvungna att lyda. Vi vet att våra folkvalda politiker i riksdagen inte vill göra sig av med lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

Frågan är nu: Vad tänker SKL göra åt saken? Vad tänker Maria Larsson göra?

Vi föreslår en grundlig granskning och att medel tillsätts för att i realiteten stärka LSS istället för att undergräva den. Det är hög tid för det nu.

Thomas Jansson

Ordförande

Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Elisabeth Langran,

förbundsjurist FUB

FAKTA

Debattör: Thomas Jansson, Ordförande Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Elisabeth Langran, förbundsjurist FUB

Debatten: I TV4:s Kalla fakta 10 nov avslöjades att kommunerna utbildar handläggare i att avslå ansökningar om insatser för personer med svåra funktionsnedsättningar. Dessutom hyrs jurister och andra konsulter in för att hjälpa handläggare och chefer med argument för avslag.

ARTIKELN HANDLAR OM