ÅSIKT

Så vill vi stoppa fakturabluffarna

Beatrice Ask: Det nya brottet föreslås kunna ge fängelse i upp till sex år

Foto: CAROLINA BYRMO
Beatrice Ask, justitieminister.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Under senare år har fakturabedrägerier, också kallat bluffakturor, varit ett stort och växande problem. Det finns tecken på att antalet företag som drabbas av bluffakturor minskat under det senaste året. Mörkertalet kan dock alltjämt antas vara stort och den anmälda brottslig­heten är endast toppen av ett isberg.

Bland de drabbade finns Sveriges små­före­tagare. Genom förslagna metoder och modern teknik lurar bluffbolagen seriösa företag och utnyttjar deras rädsla för betalnings­anmärkningar. Det krävs att samhällets olika aktörer gemensamt och kraftfullt bekämpar fakturabedrägerierna på alla fronter. Företagare och andra drabbade ska inte behöva tveka inför att ta strid mot ett bluffbolag när en bluffaktura dimper ner i brevlådan. Regelverket ska vara på de drabbades sida och inte ett användbart brottsverktyg för bluffbolagen.

Eftersom bluffakturor i allmänhet handlar om brott, är det naturligt att samhällets fokus i första hand har legat på straffrättsliga och polisiära åtgärder. Regeringens satsning på ökade resurser till Polisen har varit nödvändig. Myndigheternas och närings­livets samverkan mot fakturabedrägerierna har gjort det svårare för bluffbolagen. Men det är nödvändigt att fler bedrägeribrott utreds och klaras upp. Det ska också bli lättare för Sveriges företagare och andra drabbade att stå emot bluffkraven. Därför krävs ytterligare åtgärder.

Nyligen överlämnades Egendomsskyddsutredningens betänkande till mig. En av utredningens mer intressanta förslag handlar om en kriminalisering av identitetskapningar. Vi ser att bedrägerier med ID-kapningar ökar stadigt.

Utredningen före­slår vidare en ny straffbestämmelse införs, som tar sikte på syste­matiska fakturabedrägerier. Det nya brottet, grovt fordrings­bedrä­geri, föreslås kunna ge fängelse upp till sex år. För straffansvar ska det vara tillräckligt att betalningsuppmaningar under vissa omständigheter har riktats mot någon. Det ska inte krävas bevisning om att någon verkligen har blivit lurad att betala; det ska räcka att bluffakturorna har skickats ut i det syftet. Det underlättar utredning och lagföring. Det blir också tydligare att systematiska fakturabedrägerier ska bedömas i ett sammanhang.

Dessutom tillsätter regeringen nu en ny utredning, som ska fokusera på åtgärder mot fakturabedrägerier på andra områden än straffrätten. Den lagstiftning som aktualiseras i utredningen är utformad för att kunna tillämpas i vitt skilda situationer. Lämpliga och effektiva åtgärder förutsätter att en kartläggning av problemen görs. Utredningen ska sedan överväga ändringar på bland annat privaträttens område. Utredningen ska särskilt undersöka följande frågor.

– Bör avtals­lagens regler om ogiltiga avtal moderniseras för att lättare kunna tillämpas på nutida problem med fakturabedrägerier?

 Bör inkassoregleringen skärpas så att bluffbolag inte kan utnyttja inkasso som påtryckningsmedel?

– I dag kan redan en ansökan om betalningsföreläggande till Krono­fogde­myndigheten leda till att näringsidkare får en betalnings­anmärkning, vilket utnyttjas av bluffbolag som använder hot om ansökan som påtryckningsmedel. Det kan ifrågasättas om dagens ordning är lämplig.

– Bör det vara lättare att få ersättning för rättegångskostnader även i mål som avser mindre belopp, för att skydda dem som drabbas av fakturabedrägerier?

Regeringens kommande åtgärder mot fakturabedrägerier blir pusselbitar i det fortsatta arbetet för ett bättre klimat för Sveriges företag.

Beatrice Ask

FAKTA

DEBATTÖREN: Beatrice Ask, justitieminister (M)

DEBATTEN: Bluffakturor kostar företagare miljontals kronor varje år. Ett nytt betänkande från Egendomsskyddsutredningen föreslår att en ny straffbestämmelse införs, som tar sikte på syste­matiska fakturabedrägerier.

-

ARTIKELN HANDLAR OM