ÅSIKT

Så lyfter vi killarna i skolan

Maria Wetterstrand: Den andra sidan av jämställdhetsmyntet måste tas på allvar

Foto: Katrin Jakobsen
Tjejer går generellt sett ut skolan med bättre snittbetyg än pojkar. Fler pojkar lämnar också skolan med låga eller ofullständiga betyg.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Maria Wetterstrand

Jämställdhetsfrågan har ofta sitt fokus på flickor och kvinnor. Vi förväntas leva upp till ett utopiskt kvinnoideal och har det svårare att ta oss fram på arenor som gäller makt, status och pengar. Det är ena sidan av myntet. På den andra finns män och pojkar, vilket uppmärksammas i dagarna i den statliga utredningen om män och jämställdhet.

Finns det skäl att oroa sig för män ur jämställdhetsperspektiv? Finns det normer, ideal och attityder som begränsar möjligheterna för pojkar och män, precis som för kvinnor? Beter vi oss annorlunda mot pojkar på ett sätt som är till deras nackdel? Är det i så fall värt att bry sig om? Det är en fråga som intresserat mig länge och mitt svar är ja.

Låt oss titta på skolan. Flickor går generellt sett ut skolan med bättre snittbetyg än pojkar. Fler pojkar lämnar också skolan med låga eller ofullständiga betyg. Över hälften av kvinnorna har påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder. Av männen är det bara drygt en tredjedel.

Inget tyder på att pojkars förmåga att lära sig skulle vara mindre än flickors. Alltså måste vi söka svaret på annat håll – attityder, tradition, normer, undervisningsmetoder, hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hanteras, förväntningar från lärare, föräldrar och eleven själv. Frågan är komplex.

Pojkarna lever i en miljö där det rådande maskulinitetsidealet ofta innefattar en antipluggkultur. Det anses omanligt att plugga. Att vara manlig är viktigt. Än allvarligare är att detta också speglas i att pojkar möts av lägre förväntningar, inte minst från lärarna.

När de nationella proven gjorts anonyma och omrättats av andra lärare än elevens egen visar det sig att pojkar i snitt getts lägre poäng av sin egen lärare än de förtjänat. En lägre förväntan på pojkens resultat tros ha spelat in. Att låga förväntningar i längden även påverkar själva prestationen är väl känt.

Det tycks också generellt finnas en högre acceptansnivå för att pojkar beter sig illa och brister i fokus på skolarbetet. Om en flicka stojar och bråkar möts hon direkt av en självklar förväntan om att hon ska skärpa sig. Hon förväntas vara tyst och hjälpsam.

Pojkar förväntas inte på samma sätt kunna vara tysta och hjälpsamma. Det är lättare att ge upp om pojkar, döma ut dem som hopplösa fall. Så småningom, om knuffar leder till slagsmål eller stök leder till skolk så reagerar omgivningen, inte sällan med straff snarare än stöd.

När en skola i Gnesta bedrev normkritiskt arbete upptäcktes att lärarnas skriftliga omdömen såg tydligt olika ut beroende på om eleven var tjej eller kille. Förväntningarna skilde sig åt. Nu behandlas eleverna mer jämställt, antipluggkulturen ifrågasätts, det är nolltolerans mot skojbråk i korridorerna och fler närvarande vuxna. En bieffekt: andelen pojkar som klarade målen i nian ökade 2012.

Det är säkert flera faktorer bakom pojkars sämre skolresultat. Det finns inga enkla patentlösningar. Men frågan är viktig, för individerna och för samhället.

Misslyckande i skolan har exempelvis koppling till kriminalitet. Allvarlig kriminalitet i ung ålder är 8-10 gånger vanligare bland dem som gått ut skolan med låga eller ofullständiga betyg. 94 procent av dem som sitter i fängelse är män. Att lyckas i skolan är däremot det bästa skyddet mot att hamna i dåligheter för barn som vuxit upp under svåra omständigheter.

Lägg därtill att lågutbildade män är den grupp som har lägst medellivslängd, 30000 fler män än kvinnor är arbetslösa och 70 procent av självmorden begås av män. Den andra sidan av jämställdhetsmyntet måste tas på allvar.

Maria Wetterstrand

FAKTA

DEBATTÖREN: Maria Wetterstrand, fristående grön samhällsdebattör och skribent och fd språkrör för Miljöpartiet.

DEBATTEN: I dag lämnar regeringens ordförande för utredningen Män och jämställdhet, Svend Dahl, ett betänkade till jämställdhetsminister Maria Arnholm.

-

ARTIKELN HANDLAR OM