ÅSIKT

Var är valfriheten när välfärden urholkas?

Medelklassupproret: Vi väljer det gemensamma framför vinstmaximering och otrygghet

Är rätten att välja friskola för våra barn viktigare än alla barns rätt till utbildning på lika villkor? Svaret är nej, skriver nätverket Medelklassupproret.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Både Alliansen och socialdemokraterna lovsjunger individens frihet att välja. Men var är diskussionen kring hur denna valfrihet bidrar till vår gemensamma välfärd?

Vi i Medelklassupproret har tidigare sagt att vi gärna betalar högre skatt, men det innebär inte att vi vill se våra pengar försvinna ner i de privata välfärdsbolagens rymliga fickor.

En rad studier visar att det i första hand är högutbildade som gör aktiva val av välfärdstjänster. I praktiken blir det därför den välsituerade medelklassens rätt att välja som politikerna omhuldar, samtidigt som man utgår ifrån att vi inte bryr oss om driftsformen. Men det gör vi.

Vi vill inte att våra skattemedel går till verksamheter som säljer det som för tillfället är lukrativt, oavsett om det är kylskåp, korv eller äldreomsorg. Vi vill inte att våra skattemedel går till välfärdsbolag som utnyttjar vartenda kryphål för att slippa betala skatt och som kastar in handduken så snart vinstmarginalerna börjar krympa.

Det stora fokus som läggs på individuella val riskerar att göra oss blinda för på vilket sätt som den gemensamma välfärden urholkas. Vi måste därför fråga oss: är rätten att välja friskola för våra barn viktigare än alla barns rätt till utbildning på lika villkor? Är rätten att välja privata vårdalternativ viktigare än en sjukvård öppen för alla? Svaret är nej.

Vi ser individens frihet att välja som något positivt. Men i dagens Sverige handlar det knappast om att ställa valfrihet mot tvång, utan mot trygghet och social hållbarhet. När våra åldrande mammor enligt LOV tvingas välja mellan hundratals hemtjänstaktörer finns det ändå inga garantier för att de får vad de behöver – bekanta ansikten, promenader och näringsrik mat. Vad är då valfriheten värd?

Efter år av privatiseringar vet vi nu att valfrihet inte är någon garant varken för mångfald eller kvalitet. Den fria välfärdsmarknaden domineras av ett fåtal stora utförare som ofta ägs av riskkapitalbolag – något som inneburit att de idéburna och kooperativa verksamheter som stod för förnyelse och småskalighet nu är uppköpta och utkonkurrerade. På vilket sätt har detta gynnat mångfalden? Och hur gynnar det våra mammor?

Utan att blunda för de brister som finns i den offentliga sektorn vill vi stödja verksamheter som bedrivs inom denna, då den är öppen för alla oavsett inkomst, härkomst och status. Genom att välja offentliga eller andra icke vinstdrivna utförare vill vi medverka till ett system där alla får likvärdiga välfärdstjänster, och värna den öppenhet och meddelarfrihet som finns inom offentlig sektor - principer som är centrala för en vital demokrati.

Skiljelinjen går inte främst mellan privata och offentliga utförare utan mellan vinstdriven och icke vinstdriven verksamhet. Både mångfald och kvalitet kan öka genom att sätta människa och idé före vinstmaximering.

Vi vill använda vår valfrihet till att aktivt välja icke vinstdriven verksamhet, men att välja bort är inte lätt.

När kommunen beslutar att sälja ut svärmors äldreboende till Vardaga – ägt av riskkapital- och investmentbolagen Triton och KKR - ställs vi anhöriga inför fullbordat faktum. Men vem har hjärta att flytta på en sjuklig 90-åring? När vi blir kallade till mammografi kommer kallelsen från UniLabs – ägt av riskkapitalbolagen Nordic Capital och brittiska Apax Partners. På vilket sätt har vi som medborgare kunnat göra ett aktivt val här?

För oss som vill använda valfriheten som ett medel att främja trygghet, jämlikhet och förnyelse är vinstdriven välfärd inget alternativ.

Som välsituerad medelklass uppfattar vi att vi står inför ett viktigt vägval: skall skola, vård och omsorg fortsätta att säljas ut till vinstdrivande bolag utan samhällsansvar eller ska vi bygga en välfärd värdig en modern välfärdsstat? Vi väljer det senare.

Medelklassupproret genom

Anita Beckman. lektor i kulturvetenskap

Anna Johansson, lektor i sociologi

FAKTA

Debattörerna:

Medelklassupproret är ett partipolitiskt obundet nätverk som bildades 2013, med syfte att väcka debatt och protestera mot vinster och privatiseringarna inom välfärden.

Medlemmarnas gemensamma nämnare är att de definierar sig som medelklass.