ÅSIKT

Snälla FP och C - ta Löfvens hand

Debattören: Vi mittenväljare vill inte att våra röster på er ska vara bortkastade

Socialdemokraternas Stefan Löfven har vänt sig till FP och C i regeringsfrågan. Ta hans hand för Sveriges skull, uppmanar debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Sanna Martin, artist, röstade på Annie Lööf och vill att C ska samarbeta över blockgränserna.

Ibland blir det inte som man tänkt sig.

I årets val våndades jag mer än någonsin eftersom jag inte ser något parti som en självklar politisk hemvist. Ihärdigt gjorde jag tester, valkompasser och läste på innan jag begav mig till vallokalen. Till slut, efter sexton laddade minuter i båset i min dotters skolmatsal lade jag, som känner mig som en socialliberal feminist, min röst på Centern och dig, Annie Lööf.

Jag är en snart fyrtioårig tvåbarnsmamma som föddes rätt in i den svenska medelklassen i mitten av 1970-talet. Med hjärtat i mitten och med vänner både till höger och vänster, med erfarenhet av såväl arbetslöshet som sjukskrivning och som egenföretagare och kulturarbetare ter sig möjligen ambivalensen självklar.

Jag upplever blockpolitik som förvirrande, något förlegad och begränsande. Jag har haft förmånen att rösta i hela sex svenska riksdagsval, endast två gånger av dessa föll rösten på samma parti, det var ditt, FP, Jan Björklund.

Visst finns det en hel del som ni i Alliansen kunde gjort bättre under era regeringsår, men vet ni - jag har inte ork att hela tiden fokusera på det dysfunktionella. Jag är tacksam över mycket som Alliansen uträttat, även om det finns ett par hjärtefrågor som jag saknat. Men, man kan inte få allt. Det vet vi alltför väl nu när valet inte kom att sluta som ni och nästan 40 procent av väljarna hade önskat.

Jag vill inte på något vis framstå som sakkunnig här, men Annie och Jan - vi har ett större problem nu än att stå på rätt sida. Det visar sig finnas en chans till ett samarbete som ger er chansen att rädda en hel del av det ni varit rädda ska gå förlorat vid ett regeringsskifte.

På valdagskvällen när du, Jan Björklund, talade inför ditt parti så sa du något som jag tyckte var hedersamt av dig: trots besvikelse och förlust förmådde du ändå se de väljarna ni faktiskt fick stöd av - i FP:s fall ca 350 000 personer. De, sa du, de skulle ni inte glömma bort. I ditt fall, Annie Lööf, är väljarna ännu fler.

Jag vet att det inte blev som ni tänkte er, jag vet att ni gått till val som en Allians.

Men den där röda handen som nu är utsträckt från Löfven, är det inte bättre att ta den än att inte ta någon alls?

Den handen kan ge er en möjlighet att göra en hel del av det ni vill, trots att det inte blev i exakt det sammanhang ni önskade och jobbat så hårt för.

Vi har hört hela 2014 hur samtliga partier vet precis vad som är bäst för Sverige, både i EU och inrikes. Nu har ni trots allt ett tillfälle att visa vad som är bäst i den situation som råder. Vad tror ni att era väljare väljer, att ni är med och påverkar mer eller mindre, även om det är med andra omkring er?

Mina ord till er här är varken sprungna ur fakta, statistik eller expertis. Snarare bara ur en envis syn på att dialog löser det mesta. Som en helt vanlig, vilsen väljare, som ett kort tag efter det att elfte timman är slagen lägger mitt hopp till sunt förnuft.

Till och med i Astrid Lindgrens Kalle Blomkvist samarbetar den röda och den vita rosen när det blir mer allvar i deras värld än de bett om.

Är det inte dags att välja det näst bästa alternativet, Annie? Ett annat sätt att åter vara med i toppen, Jan?

Av alla oss som röstade hoppades 12,9 procent SD-väljare på en valutgång som denna. Inte fler. Men nu är den här, och vad gör vi?

Jag säger vi, för att det inte riktigt är min cup of tea att bara gnälla på det som andra gör fel och sitta på åskådarplats. Vi som nu kan bör höja både vår röst och vår lyhördhet.

Fler är för olikheter än de som är emot. Fler struntar i blocken om vi får människor i vårt land att lära sig vikten av samarbete. I alla tider har vi kompromissat. Jag hoppas på er. Ni är i mina ögon de bredaste partierna, ni har förmågan att tilltala många.

Det blir inte alltid som man önskar. Känslan jag har, av att ha kastat bort min röst på C om ni inte förmår er se bortom ert eget lag, är oönskad men dröjer sig dessvärre kvar.

Snälla Annie och Jan, ta den där handen. Jag tror Sverige mår bättre av det än om ni avböjer. Ibland blir det inte som man tänkt sig. Men det kan bli bra ändå.

Sanna Martin

39, artist och egenföretagare, Stockholm

-