ÅSIKT

Bryt skammen kring unga Syrienkrigarna

Debattören: Krävs sociala insatser för att stoppa rekryteringen till terrorgrupper

Foto: AP
Minst 80 unga svenskar har rekryterats till slamiska staten, IS, eller andra extremistorganisationer som strider i Irak och Syrien.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Minst 80 svenska ungdomar, nästan alla från storstädernas förorter, har åkt till Syrien och Irak för att delta i krig tillsammans med Islamiska Staten eller liknande grupperingar.

Bara sedan maj månad har sex unga, både män och kvinnor, lämnat stadsdelarna i västerort i Stockholm för Syrienkriget. Oro sprider sig bland föräldrar att fler ska åka och myndigheterna står handfallna.

Ibrahim Bouraleh från Islamiska förbundet i Järva menar att mörkertalet är stort eftersom många föräldrar känner skam och håller tyst om att deras barn lämnat dem för krig. Det var han som i juni månad slog larm i ett brev till politiker och tjänstemän och bad om stöd till familjerna och de unga: "Vi behöver er hjälp innan flera familjer blir drabbade av denna tragedi och flera ungdomar mister sina liv", skrev Ibrahim Bouraleh i sitt brev.

Fyra månader senare har det inte hänt särskilt mycket men ytterligare två unga kvinnor har trotsat sina familjer och åkt i väg.

Myndigheters handfallenhet verkar bero på att det råder en viss förvirring hos myndigheter kring vilka samhällsinstitutioner som ska erbjuda hjälp och hur den hjälpen ska se ut.

Lokala tjänstemän som jobbar med säkerhetsfrågor ser inte riktigt vad de kan göra. Frågan är ny för dem. Det är inte riktigt deras "jobb". Hur ska de förebygga att fler unga rekryteras till krig? Och det finns inga medel för att hindra myndiga personer från att åka utomlands, oavsett vilket syfte de har med resan. Problemet anses vara i huvudsak polisiärt.

När det gäller stöd till både de familjer som drabbats och de föräldrar som oroar sig för att deras barn är i riskzonen hänvisas det till "de ordinarie verksamheterna", kommunens öppenpsykiatri och landstingets terapeuter.

De finns inte heller någon beredskap inför de unga krigarnas rehabilitering efter hemresan. De som inte stupat.

Problemet förvärras av det faktum att det råder en stor tystnad bland drabbade familjer. Känslan av skam och misslyckande hindrar föräldrarna från att söka den hjälp som ändå finns, både i den egna sociala kretsen och hos myndigheter.

En del familjer bär på negativa erfarenheter av möte med sociala myndigheter. Det finns en föreställning om att myndigheterna fungerar som kontrollinstanser som arbetar med sanktioner och straff, snarare än stöd och rådgivning. De familjer som misstänker att deras barn är i riskzonen för att bli rekryterad undviker att söka hjälp.

De minskade resurserna hos socialtjänsten de senaste åren har inneburit att många föräldrar mött stängda dörrar när de i tidigt stadium sökt stöd för problem med sina tonåringar. De har ingen större tilltro att de kan få hjälp.

Om vi ska lyckas förhindra att fler svenska unga män och kvinnor rekryteras till IS och liknande grupper måste vi sluta att se problemet som huvudsakligen polisiärt. Både på kort och lång sikt krävs det sociala åtgärder för att förhindra att unga rekryteras till krig.

Det handlar både om att unga ska känna sig inkluderade i samhället, få framtidstro och känna gemenskap. Men också mer akut arbete med dem som befinner sig i riskzonen.

Det är framför allt omöjligt att stoppa utvecklingen utan att involvera lokalsamhället i arbetet.

Därför behövs en speciellt utsedd samordnare med ett tydligt uppdrag och resurser, som arbetar nära det lokala civilsamhället i våra förorter, för att rädda våra unga. Vi måste jobba nära familjerna och tillsammans med civilsamhället, och undvika stigmatisering och skuldbeläggning av de familjer som drabbats.

Det här är ett svenskt problem, som kräver allas insatser för att lösas.

Rouzbeh Djalaie

FAKTA

DEBATTEN:

Rouzbeh Djalaie, 49 år, Vårberg, Stockholm. Chefredaktör för lokaltidningen Norra Sidan som ges ut i norra Stockholm.

DEBATTEN:

Runt 80 unga svenskar beräknas ha rekryterats till Syrien och Irak för att strida med terrororganisationen Islamiska staten och andra al-Qaida-inspirerade grupper. Men föräldrar vågar ofta inte söka hjälp, på grund av skam och tabun. Därför krävs ett socialt arbete tillsammans familjer med barn i riskzonen, menar debattören.