ÅSIKT

Nej, vi föreslår inte jobb och bostad till IS-krigare

Stockholms socialborgarråd: Att inte sätta in även sociala åtgärder vore oansvarigt

Foto: Miljöpartiet
Ewa Larsson (MP), socialborgarråd i Stockholm.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det finns ett växande allvarligt problem i Sverige med att unga vuxna reser till andra länder för att kriga. Just nu förekommer rekrytering och resor till Syrien för att strida för Islamiska Staten (IS), men det har också förekommit och förekommer resor till andra länder. Detta är ett hot mot hela det demokratiska samhället som måste bemötas.

Hitintills har detta varit en fråga som enbart har legat på Säkerhetspolisens bord. Det är självklart att starka rättsliga åtgärder måste till för att bemöta och lagföra människor som begår fruktansvärda brott även i andra länder. Samhället får aldrig signalera att de handlingar som begås av IS i Syrien på något sätt skulle vara försvarbara. De brott som begås i Syrien just nu är något av det mest avskyvärda jag har sett under min levnadstid.

Polisiära åtgärder behöver stärkas. Men vi måste också arbeta med sociala insatser, både förebyggande insatser samt åtgärder i efterperspektivet, något som jag också vet efterfrågas av polisen. Ingen människa föds till extremist. Förebyggande arbete, samordning, insatser som riktas till avhoppare och stöd till anhöriga – alla dessa åtgärder syftar till att färre ska dras in i våldsbejakande miljöer. Det handlar också om att ge ökad trygghet i de delar av Stockholm där våldsbejakande extremism är närvarande.

I januari bad jag socialförvaltningen i Stockholm att ta fram en strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Syftet är att bygga upp kompetens kring dessa frågor. Strategin adresserar våldsbejakande extremistiska autonoma miljöer, våldsbejakande högerextremistiska miljöer och den våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön. En samordnare som ska ansvara för arbetet håller på att rekryteras.

Strategin som klubbades i går innebär bland annat:

Stöd till föräldrar och anhöriga vars barn funderar på att ansluta sig, eller redan har anslutit sig, till våldsbejakande extremistgrupper

Utbildning av berörda tjänstepersoner inom staden och dess stadsdelar

Utveckling av samverkan med polis, skola och civilsamhället

Samarbete med andra myndigheter för ökat förebyggande arbete och gemensamt arbete för att påverka individer att lämna våldsbejakande sammanhang

Stöd till och samverkan med föreningar och lokala aktörer som arbetar för att motverka radikalisering

Erfarenhetsutbyte med andra länder

En stadsövergripande koordinering initieras under ledning av stadsledningskontoret inom de områden som inte ligger direkt under socialförvaltningen

Ingenstans i strategin föreslås att ”ge jobb och bostad till IS-krigare” eller nazister.

Att arbeta preventivt och med stöd efter avtjänat straff är ingenting nytt i Sverige. Varje människa som lämnar en kriminell eller våldsbejakande miljö, eller som aldrig dras in i en sådan miljö, är en vinst för samhället. Jag kan inte nog fördöma de brott som begås av Islamiska Staten men för att motverka att fler personer ansluter sig behövs även sociala insatser.

Oppositionen i Stockholm har under våren lyft ett antal förslag för att rå på den våldsbejakande extremismen. Strategin rymmer samtliga de förslag som staden råder över, utom det förslag som gäller inrättandet av en stödtelefon till anhöriga. Eftersom regeringen i början av mars meddelande att de ska inrätta en nationell sådan ser jag ingen anledning att även ha en särskild linje för Stockholm. Jag hoppas att vi politiskt kan enas kring de åtgärder socialnämnden nu beslutat om.

Jag ser dock med oro på den politiska utvecklingen som nu sker i oppositionen. De föreslår att de som arbetar med sociala insatser i större utsträckning ska ta över uppgifter som i dag ligger hos polisen. Vi har sett det i frågan om fattiga EU-medborgare och nu ser vi det när det kommer till våldsbejakande extremism.

Straff till personer som har begått kriminella handlingar är en fråga för rättsväsendet. Det är enormt viktigt att vi inte blandar ihop dessa två olika arbetsområden.

Som socialborgarråd ansvarar jag för insatser som förhindrar att människor trillar igenom samhällets skyddsnät. Att lämna personer som har begått brott mot medmänniskor och demokrati vind för våg i samhället är både farligt och oansvarigt.

Ewa Larsson (MP)

Socialborgarråd, Stockholm